Anna & Elias – en uppdatering

Elias berättade om pappans misshandel och övergrepp både för mamma, läkare  psykolog, och psykoterapeut. Skadorna på hans kropp dokumenterades av läkare. Trots detta fick Anna ingen hjälp av myndigheterna att skydda sitt barn. En dag fick hon nog. Hon rymde tillsammans med Elias och lyckades hålla sig gömd drygt fem månader.

Den 13 mars 2019 stormades deras gömställe av polis och socialsekreterare. Anna häktades med fulla restriktioner. Hon fick bara ha kontakt med sin advokat. Elias fördes direkt tillbaka till pappa.

Vad har hänt sedan dess?

Anna dömdes till villkorlig dom för egenmäktighet med barn. Hon dömdes att betala böter på totalt ca 122.000:-, fördelat som följer:
64.392:- i skadestånd till pappan (förlorad arbetsinkomst, personskada och psykiskt lidande).
25.000:- till pappan avseende förtal.
25.000:- till Elias för kränkning (hon hade ryckt upp honom från hans trygga miljö).
8.000:- till Brottsofferfonden.
Eftersom Anna inte kan betala så adderas ränta för varje dag som går.

Under de 65 dagar som Anna satt i häkte fick Elias inte ha någon kontakt med mamma. När hon kommit ut ur häktet så vägrade pappan att lämna ut Elias, trots att pojken hade rätt att träffa henne varannan helg enligt dom. Pappan ville stoppa umgänget helt och hållet och gick till tingsrätten. Förhandling hölls i augusti 2019. Hans yrkande avslogs.

Det tog nio månader innan Elias fick börja träffa sin mamma igen, bortsett från två enstaka korta träffar. Sedan början av december 2019 träffas de tre timmar varannan söndag med umgängesstödjare.

Anna har kämpat hårt för att få tillbaka sin son. När pappan inte följde tingsrättens beslut så stämde hennes advokat för verkställighet. Datum för förhandling sattes till slutet av oktober. Någon vecka innan förhandling meddelade pappans advokat att hon måste ställa in på grund av att hon skulle opereras. Ungefär samtidigt ansökte de om prövningstillstånd i hovrätten för att bestrida tingsrättens tidigare beslut. Prövningstillståndet beviljades och det fastslogs att Elias skulle träffa sin mamma med umgängesstöd. Beslutet fattades utan muntlig förhandling, enbart på den skriftliga bevisningen. Nu var det inte längre någon idé för Anna att stämma om umgänge, domen som gav Elias rätt att träffa sin mamma fritt varannan helg var inte längre aktuell.

Trots att pappans advokat hade ställt in förhandlingen om verkställighet så dömde tingsrätten att Anna skulle betala 40.000:- i advokatkostnader – till pappans advokat.

Förra veckan skulle Anna ha varit i rätten igen. Den villkorliga domen mot henne i brottmålet (egenmäktighet med barn) har överklagats både av pappan, Elias advokat och åklagaren. De yrkar på hårdare straff. Två dagar innan förhandlingen skickade Annas advokat in ny betydelsefull bevisning. Några timmar senare meddelade pappans advokat att hon är sjuk. Förhandlingen är skjuten på framtiden.

I mitten av april är det dags för nästa förhandling – då om vårdnad, boende och umgänge.

Trots alla rättsprocesser, med syfte att se till barnets bästa, så är Elias är den som straffats hårdast. Anna har fått betala ett oerhört högt pris för att skydda sin son, sett ur flera olika synvinklar. Och pappan? Han kallades till polisförhör först efter två år, när den femte polisanmälan hade lämnats in. Brottsmisstanken gentemot honom lades ned då Anna hittades.

Idag är Elias nio år.

Mer om Anna & Elias:

2018
25/11: Tvingas gömma sig för att skydda sitt barn
27/11: Annas ombud anser detta är en rättsskandal 
29/11: Socialtjänsten ignorerar experter
2/12: Inspelat samtal med åklagare 

2019
13/1: Socialtjänsten polisanmäler Anna då hon visar bilder på sin sons skadade kropp
26/1 Socialtjänsten vill placera Elias i jourhem. 
23/2 Anna är häktad i sin frånvaro. Ringer åklagaren.
10/3 Sammanfattning av Annas kamp
14/3 Oerhört tungt besked. Anna och Elias hämtades idag. 
23/3 Jag namnger och polisanmäler familjerättssekreterarna
28/3 Elias huvudvittne hämtas av polis
1/4  Anna omhäktad
6/4 Socialtjänsten polisanmäler hjälpsökande Anna
28/4 Rättegångarna mot Anna, Elias mamma
2/5 I tingsrätten idag för Anna
6/5 Stängda dörrar
7/5 Plötsligt visas ”hänsyn” till barnet
8/5 Kom till Annas rättegång nästa vecka
14/5 Annas fjärde dag i tingsrätten
14/5 Flera rapporterar från rättegången
15/5 Sista rättegångsdagen för Anna
15/5 Slutpläderingarna
16/5 Anna släpps ur häktet
19/5 Vad hände med Elias?
1/6 Sveket mot Elias
5/6 Anna dömd
30/6 Elias får inte träffa sin mamma
15/8 Protester utanför tingsrätten
12/9 Goda nyheter
9/10 211 dagar sedan sist
19/10 Polisen kommer med blåljus
29/10 Ytterligare bakslag
3/11 Anna & Elias saknar rättsskydd

2020
25/1 Vad har hänt?

Share

Samma brister 1999 som 2020

Den 5 januari 1999 skrev Monica Dahlström-Lannes:

En mamma undrade i en kvällstidning: ”Om pappa längtar hämtar polisen det, men vem hämtar pappa, då barnet längtar.” Frågan är aktuell, för den nya vårdnadslagen har vållat debatt och fått kritik för att den inte tillvaratar barnens rätt. Intentionerna var nog goda, men lagstiftarna gjorde ett stort misstag. De utgick nämligen ifrån att alla föräldrar är goda föräldrar och glömde bort dem som gör sina barn illa.

För några veckor sedan var jag i Gävle och mötte människor som, med all rätt, var mycket upprörda över en pappa som skadat sin baby till döds. Han hade sedan fått vårdnaden om sina två äldre barn. Hur känner sig dessa barn? Är de oroliga för att stå på tur nästa gång?

Barn har behov av båda sina föräldrar, men de har inte behov av föräldrar som slår eller utsätter dem för sexuella övergrepp eller andra kränkningar. Barn har rätt till båda sina föräldrar, men föräldrar har inte rätt till sina barn. Barn har rätt till en trygg barndom.

Barn tvingas också ibland att umgås med en misstänkt förövare, det vill säga en förälder, trots pågående polisutredning om våld och övergrepp mot barnet. Detta är total brist på barnperspektiv – ett brott mot FN:s barnkonvention – och barnet får inte heller något rättsligt skydd.

Barn som varit offer vågar inte berätta om de hotas av förövaren eller riskerar att få återvända till sin plågoande och till ännu värre misshandel eller övergrepp. Vem skulle komma på tanken att tvinga en våldtagen kvinna att umgås med våldtäktsmannen?

Härom veckan träffade jag en fyraårig pojke. Hans styvmamma berättade att man trodde han var hjärnskadad för att hade stått på en ett och ett halvårings nivå utvecklingsmässigt. Men nu – efter ett halvår hos sin biologiska pappa och styvmamma – så var man inte riktigt säker längre. Pojken hade utvecklats enormt på kort tid. Det visade sig att hans biologiska mamma misshandlat, försummat och vanvårdat honom. Nu hade hon vårdnaden om en ny baby!

Tyvärr måste man påminna om att kvinnor står för tio procent av sexualbrotten mot barn, 20 procent av barnmisshandeln och 30 procent av de mord och den grova misshandel som leder till barns död. Men den stora andelen förövare av våld är män – dock är det en liten andel av alla män. Jag skulle önska att de många goda männen och papporna också deltar aktivt i kampen för kvinnors och barns rätt till ett liv utan våld och övergrepp. Just nu pågår en antivåldskampanj. Anslut er!

//Monica Dahlström-Lannes

Share

När blodsbanden brister

6 år fick jag kämpa för att skydda mitt barn.
15 år har gått sedan vi fick lugn och ro.
2020 är barns rättsskydd sämre än någonsin.

Det är som en epidemi. Oavsett samhällsklass och etnicitet drabbas flickor och pojkar mitt ibland oss. Vart femte barn utsätts för sexuella övergrepp innan de fyller 18 år. 80% av dessa sker inom familjen eller av annan närstående. Trots att dessa barn finns mitt ibland oss så pratar vi inte om det.
Jag vet vad det vill säga att vara tyst.

Som förälder så är vi fyllda av både skuld och skam.
Varför såg jag inte?
Om jag bara hade upptäckt det tidigare!
Vad hade jag kunnat göra annorlunda?

Och barnen, de tystas tidigt.
Barn som berättar tas sällan på allvar.
Vad tjänar det då till att prata om det?
Somliga hotas till tystnad av sin förövare.

Nu ska vi vända detta!

2004 kom min bok ”När blodsbanden brister” ut under pseudonymen Hanna Svensson.
Nu när den kommer som ljudbok väljer jag att använda mitt eget namn.
Det är hög tid att vi #BryterTabut och börjar prata om det som sker mitt ibland oss.
Vi måste få äga vår historia och använda den så att andra inte drabbas på liknande sätt.

Jag vet att vi är många som är utsatta eller insatta.
Vi måste låta MeToo fortskrida – denna gång för våra barn.
Tack för att du delar detta så att vi når ut brett.

Ljudboken finns bland annat på Storytel.
Pappers- och e-bok finner du bland annat på Adlibris.

Share