Kategoriarkiv: #BRYrevolution

God fortsättning på det nya året

Print Friendly, PDF & Email
Foto: Mariah Talbot
Foto: Mariah Talbot

Hoppas 2016 har börjat bra för dig. Jag har verkligen njutit både av helgerna och av ledigheten. Det har funnits gott om tid till reflektion. Nu när jag summerar året som gått så var 2015 ett händelserikt år inom BRY.

  • Vi har uppvaktat ansvariga ministrar i regeringen. Vårt syfte har varit att delge dem verkligheten som den ser ut runt om i landet, sett ur barnens perspektiv, och att kräva förändring.
  • Vi har nått ut i media, både genom egna debattartiklar och genom intervjuer. Ett axplock hittar du här.
  • Vi har hållit oss framme vid utredningar. Det pågår till exempel utvärdering av vårdnadslagen från 2006. Representanter från BRY har framfört våra synpunkter på hur vårdnadslagen fungerar i praktiken.
  • Vi har även träffat regeringens samordnare för den sociala barn- och ungdomsvården, Cecilia Grefve, och informerat om hur bristerna inom socialtjänsten drabbar de enskilda barnen.
  • Vi har startat BRY-grupper runt om i landet. I skrivande stund finns vi på sju olika orter. De har etablerat kontakt med myndigheterna på den egna orten samt agerat i enskilda fall.

Tack vare BRY-grupperna har vi på olika sätt lyft barnperspektivet när det gäller handläggning av ärenden inom exempelvis socialtjänsten. Jag minns bland annat en syskonskara som bevittnat både hot och misshandel av sin mamma. Trots att de var rädda för sin pappa, som även var dömd för narkotikabrott, skulle de tvingas till omfattande umgänge med honom. Barnen bedömdes inte som brottsoffer! BRY-ledaren på orten lyckades få socialtjänsten att lyfta barnperspektivet vilket resulterade i att barnen nu helt skyddas från umgänge.

Men, som du har sett från mina tidigare inlägg på bloggen (Anders och Amelia) så har vi också stått handfallna när myndigheterna misshandlat redan utsatta barn.
Det har också varit oerhört frustrerande att ta emot mail och telefonsamtal från desperata föräldrar som på olika sätt inte fått hjälp att skydda sina barn. I snitt har vi fått in mellan tre till fem nya fall per vecka! Tyvärr har vi enbart haft resurser att vara behjälpliga i ett fåtal fall.

För att kunna hjälpa ännu fler barn behöver vi bli fler som BRYr oss.
Tillsammans kan vi skapa förändring!
Om inte nu så när?
Här hittar Du tips på vad Du kan göra redan nu.
Jag hoppas att jag kan räkna även med ditt stöd.

Vi har ett spännande nytt år framför oss.
Nu kavlar vi upp ärmarna och skapar ett tryggt samhälle för våra barn!
Det kommer att hända en hel del inom BRY.
Vi berättar mer vart efter som… 😉

Mot ljusare tider!

Share

Hjälp barnen få kontakt med mamma i jul!

Print Friendly, PDF & Email
Foto: Mariah Talbot
Foto: Mariah Talbot

Ett upprop!

HJÄLP TRE BARN få kontakt med mamma i jul!

Syskonen bor hos sin pappa som har blivit dömd till fängelse för att ha misshandlat mamman. Barnen som bevittnat hans upprepade misshandel bedömdes också som brottsoffer och fick brottsofferersättning. Trots att tidigare socialtjänst bedömt att mamman är en god vårdnadshavare gavs pappan ensam vårdnad om barnen.

Fallet har lyfts upp på olika sätt tidigare. Både av BRY och i media.
Ingen förändring sker.
Tvärtom!
Idag mår barnen mycket dåligt och de får inte ens ha kontakt med sin mamma.

Nu vädjar jag till dig – skriv på vår namninsamling för dessa barn och för alla andra barn som ingen lyssnar på.
Eftersom vi kräver att de ska få ha kontakt innan jul så är det snabba ryck som gäller. Vi överlämnar namnunderskrifterna den 14 december till ansvariga inom berörd kommun med kopia till Stefan Löfven och Åsa Regnér.

Namninsamlingen hittar du här.

MYCKET TACKSAM om du sprider detta inlägg så vi kan få många att skriva under.

Share

Varför ska Du BRY dig?

Print Friendly, PDF & Email
Foto: Mariah Talbot
Foto: Mariah Talbot

Ikväll handlar Uppdrag Granskning om att barn så unga som 13 år sålt sig under tiden på Ersta flickhem.

Jag vet att det är mycket elände runt om i världen just nu men försök att titta om du kan. Om du inte orkar och väljer bort så hoppas jag att du stannar upp och reflekterar över varför du inte orkar. Jag tänker att vi vuxna måste ta vårt ansvar och ställa oss bakom våra barn. Vi måste våga se deras verklighet. Med våra barn menar jag samhällets barn. De blir ”våra” för att de påverkar oss alla.

Färsk statistik visar att vart femte barn är utsatt för övergrepp. Risken är med andra ord stor att det drabbar ett barn i din närhet. Kanske ditt eget barn, ditt barnbarn eller syskonbarn.
Utsatta barn som inte får hjälp hamnar ofta i grov kriminalitet.
Drabbas du inte av den direkt så drabbas du indirekt – i form av skattebetalare. Dessa barn kostar samhället oerhörda summor varje år.
För att inte tala om de enskilda barnens lidande…

Detta är varför du ska BRY dig!

Så, om du inte orkar titta på Uppdrag Granskning så ber jag dig göra någonting för att hjälpa till att skapa förändring i vårt svenska samhälle. Det handlar om det viktigaste vi har – våra barn.
Om inte annat, stöd vår verksamhet ekonomiskt är du snäll.
Bankgiro 124-1454 eller Swisha till 123 589 76 81
På så vis bidrar du till att vi får ökade resurser så att vi kan snabbare arbeta för att skapa förändring.

Förändringen kommer an på dig och mig.
Det är upp till oss att sätta ner foten och kräva förändring.
Vill du engagera dig lite mer?
Här finns det mer tips på vad du kan göra.

Share

Välj att BRY dig!

Print Friendly, PDF & Email

Vi-kan-inte-kontrollera (1)

Efter attentaten i Paris, och på andra håll i världen, kan man undra vart vi är på väg. Många känner rädsla och oro. Men, kom ihåg att det är inte bara elände som sker runt om i världen. Det händer också mycket positivt. Det är upp till dig att välja vad du fokuserar på.

Jag hörde att om man jämför allt det goda med allt elände som sker i världen under ett dygn så går det på trettio sekunder att återge eländet. Bsssst, så är det klart. Att beskriva det goda tar resterande tid av dygnet.

Personligen väljer jag att inte titta på nyheterna just nu. Jag väljer att fullkomligen frossa i det som får mig att må bra. Eftersom jag är lösningsfokuserad väljer jag också att se möjligheter.

Vi är i en tid när vi alla har möjlighet att hjälpas åt att förändra världen. Men det krävs att vi gör medvetna val. Något mycket enkelt som Du kan göra just nu är att BRY dig om barnen på din egen gata. Säg hej, lyssna på dem visa att du finns där OM de skulle behöva hjälp. Bestäm dig för att du ska ägna 10-20 minuter per dag åt detta. På det här sättet förändrar vi vårt eget samhälle och därigenom förbättrar vi världen. Sist men inte minst, du själv kommer att må mycket, mycket bättre av att BRY dig.
Välkommen till den mest angelägna och mest kärleksfulla revolutionen någonsin – #BRYrevolution.
En revolution för att skapa förändring för det mest värdefulla vi har – våra barn!

Share

Framgångar för barns rättigheter :)

Print Friendly, PDF & Email

 

Foto: Mariah Talbot
Foto: Mariah Talbot

Det har bara gått fem månader sedan den allra första BRY-gruppen startade. Vi finns nu på sju orter och vårt nätverk av ideella krafter ökar stadigt. Det kan liknas vid ett slags medborgargarde som skapar ett tryggare samhälle för våra barn. Vi har redan börjat se de positiva effekterna av vårt förändringsarbete för att stärka barns rättigheter.

BRY-grupperna är bland annat föräldrar behjälpliga i kontakten med myndigheter. Det borde inte behövas men vi märker att vid misstänkt våld inom familjen lägger myndigheterna alltför ofta fokus på två grälande föräldrar. Myndigheterna vill inte se att brott kan ha begåtts utan arbetar många gånger utifrån principen att föräldrarna ska försonas. Det utsatta barnet glöms ofta helt bort!

Här märker vi att vi kan spela en viktig roll för barnet genom att finnas med. För en tid sedan satt en BRY-ledare med vid muntlig förhandling i tingsrätten. Det var inte första gången det här ärendet om den nioåriga pojken var uppe i rätten. Pojken hade visat tecken på att vara sexuellt utnyttjad och pappan var misstänkt. Trots att misstankarna var under utredning och trots att pojken mådde mycket dåligt hade pappan tidigare fått utökat umgänge. Efter den förhandling som vi satt med på vände det. Båda parter kunde enas om att pojken skall få gå i terapi och umgänget utökades inte.

Vi vet ärligt talat inte om det var just vår medverkan som var avgörande i det här fallet men vi ser även i andra ärenden att vi når framgång genom att sätta barnperspektivet i fokus vid infekterade strider och vår förhoppning är att myndigheterna skall se oss som en tillgång.

Genom att kräva rikstäckande förändring hos samtliga myndigheter som kommer i kontakt med utsatta barn hoppas vi att vi i framtiden ska kunna avveckla BRY. Det vore naivt att drömma om ett samhälle där inga barn någonsin far illa. Men, vår vision är att de barn som utsätts för allvarliga brott inte ska kunna gå obemärkta förbi. De har rätt att få den hjälp de behöver, i rätt tid och av professionell personal. Med andra ord är vår vision att Sverige ska följa Barnkonventionen.

Du har väl inte missat vår kampanj ”Reformera socialtjänsten!”?

Share

Varför berättar inte Amelia?

Print Friendly, PDF & Email

 

Foto: Mariah Talbot
Foto: Mariah Talbot

Mycket kortfattad bakgrund:
Amelias mamma misshandlades av Amelias pappa. De separerade. Efter umgängen med pappan visar Amelia tecken på att vara utsatt för övergrepp och misshandel av pappan. Mamman chockas och tar med sig sin dotter till sitt andra hemland. Pappan anmäler henne för ”egenmäktighet med barn” och mamman döms i svensk domstol. Pappan får vårdnaden trots att misstankarna kvarstår och trots att socialtjänsten på mammans nya ort anser att Amelia behöver skyddas från fadern. Socialtjänsten på pappans ort har däremot inte agerat på någon de anmälningar som inkommit. I somras rymde Amelia hemifrån sin mamma och sina syskon när det blev dags för att åka tillbaka till pappan. Socialjour och polis hittade henne och förde henne skrikandes och gråtandes tillbaka till pappan.
Läs gärna tidigare inlägg här.

En månad efter att socialjouren överlämnat Amelia till pappan beslutar sig socialtjänsten på pappans ort för att utreda Amelias situation. Tre socialsekreterare avsätter två dagar för att resa till Amelias mamma.  Det är en lång resa. Övernattning är nödvändig. Socialtjänsten låter pappan besluta att Amelia inte får sova över hos sin mamma och sina syskon. Hon får istället sova tillsammans med en annan person som pappan känner.

Under två dagar får Amelia träffa sin mamma och sina syskon i Barnahusets lokaler. Amelia skulle ges ytterligare tillfällen att prata. Detta var också första gången som socialtjänsten lyssnade på Amelias syskon.  Amelia satt med i rummet när de återgav vad hon hade berättat och vad de hade sett henne göra.  Hon var inte sig själv, hon satt mest tyst. Endast en gång protesterade hon mot det som berättades och utbrast ”det har jag inte sagt”. Ibland sade hon ”jamen då skojade jag ju bara” eller ”fast han gör mig inte SÅÅ illa”.

Hennes syskon gavs också möjlighet att berätta hur de hade upplevt tiden tillsammans med Amelias pappa. Trots att det gått flera år sedan de separerade är det vissa minnen som etsat sig fast.

Bortsett från samtalen på Barnahuset fick hon också komma hem till mamma en stund. Under dessa två timmar satt socialsekreterarna i vardagsrummet. Fadern hade instruerat dem om att Amelias tid med sina syskon och sin mamma skulle övervakas – hela tiden.  Sedan var det dags att åka hem till pappa igen.

Amelia har berättat och visat upp hur hon har det hos pappan – för flera olika personer.
Hon har inte bara berättat.
När ingen myndighet tagit henne på allvar har hon agerat på det enda sätt hon kunde komma på – hon rymde när det blev dags att åka tillbaka.
Mamman står med bakbundna händer. Om hon skyddar sitt barn på eget bevåg igen, riskerar hon fängelsestraff.
Amelia har straffats hårt varje gång hon har berättat eller agerat.
Hon har ryckts bort från sin mamma och sina syskon.
Och, för varje gång hon har berättat så har hennes träffar med mamman blivit allt glesare på grund av att pappan dragit in umgänget.
Hur kan någon tro att Amelia ska våga berätta igen?

OBS! Amelia är ”bara” ett exempel på hur verkligheten ser ut för alltför många barn i Sverige idag. Tycker du som jag, att det är dags för #BRYrevolution? Stöd då gärna vår verksamhet ekonomiskt. Alla bidrag är välkomna – stora som små.
Bankgiro: 124-1454 eller
Swisha till 123 589 76 81

Tillsammans kan vi skapa ett tryggt samhälle för våra barn!

Share

Amelia förhörs av polis

Print Friendly, PDF & Email

Foto: Mariah Talbot

Foto: Mariah Talbot

Baserat på det som Amelia berättat och visat upp under sommaren gjorde hennes mamma en ny polisanmälan mot pappan. Det kom att bli hennes andra polisanmälan mot honom. Amelia kallades snabbt till förhör. Varken polis eller socialtjänst ifrågasatte att det var pappan som både lämnade och hämtade henne på polisstationen. Han är också den som informeras om vad som framkommer under förhöret. Pappan, det vill säga den misstänkte får full insyn i utredningen. Han har enskild vårdnad.

Polisutredningen lades ned i brist på bevis.
Amelia hade inte berättat något…

Jag vill att du ska veta att här i Sverige leder så gott som 0% (noll procent!) av alla anmälningar om sexualbrott mot barn under sex år ens vidare till åtal. Bevisbördan är alltför hög. Jag känner till förskolebarn som berättat både om misshandel och sexuella övergrepp i polisförhör. De har berättat på sitt sätt. Men, de har oftast inte kunnat ge detaljer såsom hur ofta, eller hur många gånger det skett. Man lägger helt enkelt alltför stor börda på barnet.
Amelia är 7 år.

Du kan läsa mer om Amelia här.

Share

Fortsatt kris i Karlskrona

Print Friendly, PDF & Email

 

Soc Karlskrona anmäler sigIngen har väl glömt mordet på den 8-åriga flickan Yara?
IVO kritiserade socialnämndens hantering av fallet. Missarna ledde till att Yara inte fick den vård och det skydd hon behövde.

1,5 år har gått och socialtjänsten i Karlskrona har fortfarande allvarliga problem. Nu anmäler de sig själva enligt Svt.

Krisen inom socialtjänsten drabbar våra barn.
Det är en skam att regeringen inte tar sitt ansvar.
Eller, vad tycker du?

 

Share

Fyra veckors tystnad

Print Friendly, PDF & Email

 

Foto: Mariah Talbot
Foto: Mariah Talbot

Efter att Amelia hade hämtats av polis och socialtjänst och överlämnats till sin pappa gick det hela fyra veckor innan hon fick ha kontakt med  sin mamma och sina syskon igen. Pappan förklarade senare i förhandling i tingsrätten att Amelia behövde ”avprogrammeras” från modern.

Det var en mycket traumatisk upplevelse för hela familjen att se lilla Amelia föras bort mot sin vilja. Än värre var det att ingen av dem tilläts ha kontakt med henne. De försökte ringa för att höra att hon var okej, men fick aldrig något svar.

Syskonen mådde mycket dåligt. Särskilt den storasyster som hade rymt tillsammans med henne. Både hon och den äldre brodern fick problem att sova på nätterna. De kände ju Amelias pappa väl. De hade bott tillsammans och bevittnat hur han hade misshandlat deras mamma. Amelia hade dessutom berättat för dem vad han gjorde med henne.

Jag har själv sett hur även omgivningen påverkas när myndigheterna brister att skydda utsatta barn. De lider ofta i det tysta. Syskon, skolkamrater med flera barn drabbas när de får höra eller se sin kompis fara illa. Polishämtningar av barn borde förbjudas helt och hållet. I de fall det finns goda anledningar att hämta barn så borde det kunna ske på annat sätt.

Jag känner också till mor och farföräldrar som har brutits ned och ibland fått exempelvis hjärtinfarkt för att de inte orkar med vetskapen om att deras barnbarn inte får stöd från samhället. Det räcker att ha känna till att barnet utsatts för misshandel eller övergrepp. Det är smärtsamt nog. Men att på toppen av det veta att barnet tvingas stanna kvar i helvetet kan vara det som gör att det blir för outhärdligt att bära.  Det blir övermäktigt helt enkelt.
För att inte tala om hur det här påverkar de mammor och pappor som kämpar för att skydda sina barn.
Det återkommer jag till i inlägg längre fram.

Avprogrammering är förresten ett ord som jag ser användas allt mer ofta av socialtjänst och i domstolar. Det används med innebörden att barnet skall avprogrammeras från den förälder som anmält misstanke om att den andra föräldern utsätter barnet för misshandel eller övergrepp. Man klipper kontakten helt med den förälder som anmäler, kortare eller längre tid. Ofta är det upp till den misstänkta förövaren att avgöra när det är dags för barnet att träffa den andra föräldern.
Barn som berättar, och som inte får stöd av myndigheterna drabbas med andra ord på de mest fruktansvärda sätt.

Share

Fortsättningen om Amelia

Print Friendly, PDF & Email

26 juli rymde Amelia, 7 år, tillsammans med sin syster. Hon var rädd för att åka tillbaka till sin pappa och gömde sig därför tillsammans med sin storasyster när det var dags för hämtning. De lämnade den här lappen efter sig:

IMG_1320Några timmar senare hittades de av polis som körde henne till socialjouren. På ett bryskt sätt överlämnade myndigheterna henne till pappan, utan att hon fick möjlighet att säga hejdå till varken sin mamma eller sina syskon. Hon grät och skrek om vartannat.

Tre månader har gått. Under den här tiden har socialtjänsten på pappans ort agerat på sätt som gjort att vi började känna hopp. Vi började tro att de äntligen lyssnade på flickan. Men tiden bara går utan att det händer något radikalt. Tingsrätten avvaktar den ena socialtjänsten som inväntar familjerätten som inväntar socialtjänst nummer två som inväntar polisutredningen. Hängde du med? Det gör inte jag heller. Ingen vågar fatta beslut. Ingen tar ansvar och Amelia trillar mellan stolarna. Du kan läsa mer här.

Det finns flera anmärkningsvärda detaljer i hur det här fallet har handlagts. Därför fortsätter jag nu med följetongen om Amelia. Jag berättar för att du ska få inblick i hur myndigheternas brister påverkar enskilda barn. Amelia, som egentligen heter något annat, är bara ett exempel… Jag skriver för att du ska få upp ögonen för att det är dags att gå samman och skapa förändring.
Situationen är så illa att det är dags för #BRYrevolution!

Share