Kategoriarkiv: Sexuella övergrepp mot barn

Inspelat samtal med åklagare

Print Friendly, PDF & Email

Mer om Anna och Elias som befinner sig på flykt i vårt land. 

Monica Dahlström-Lannes, fd vålds- och sexualbrottsutredare skriver:

Som f.d. vålds- och sexualbrottsutredare blev jag mycket upprörd när jag fick veta att polis och åklagare inte agerat, trots ett underlag av sällan skådat slag.

En läkare hade undersökt 7-åringen och en leg. psykoterapeut hade träffat pojken flera gånger och hört honom berätta om våld och grova sexuella övergrepp. Båda hade sett hans skador.

Oberoende av varandra hade en allmänläkare och två barnläkare, psykoterapeut, psykolog och anhörig slagit larm, men varken socialtjänst eller åklagare hade agerat. Ingen hade blivit polisförhörd.

Mamman hade spelat in varje samtal med pojken, men dessa inspelningar hade inte granskats. Inte heller de foton på pojkens skador på kropp och könsorgan, som mamman tagit vid olika tillfällen.

Mammans vårdkontakter, fotografering och inspelade berättelser ansågs av socialtjänst och domstol som en kränkning av sonen och hade gett den misstänkte fadern hela vårdnaden. Trots att pojken kom med nya skador blev han inte skyddad. Polisen hade haft några meningslösa förhör. Eftersom pojken bodde hos pappan höll han tyst. Pappan hade dessutom hotat att döda mamman.

Socialtjänstens samtal med pojken kunde inte granskas för de var inte dokumenterade, bl.a. ett samtal där pappan varit närvarande och pojken inte hade vågat tala.

Den misstänkte var inte polisförhörd och någon husrannsakan hade aldrig ägt rum. Jag ringde upp aktuell åklagare och såhär lät vårt korta telefonsamtal.

Läs mer om Elias:
25/11: Tvingas gömma sig för att skydda sitt barn
27/11: Annas ombud avslöjar rättsskandalen
29/11: Socialtjänsten ignorerar experter

BRY – Barns Rättsskydd kommer att fortsätta kämpa för Elias och hans mamma.

Fortsättning följer…

Share

Socialtjänsten ignorerar experter

Print Friendly, PDF & Email
Foto: Mariah Talbot

Det har gjorts flera orosanmälningar avseende sjuåriga Elias. Om dessa hade tagits på allvar hade Elias och hans mamma inte behövt befinna sig på flykt nu.

Läs Hans Cagnells utlåtande:

Undertecknad är socionom (1974) och legitimerad psykoterapeut (1986) och har arbetat inom barnpsykiatri och vuxenpsykiatri sedan 1974 som kurator, psykoterapeut, handledare och enhetschef. För närvarande är jag anställd vid Norra Stockholms Psykiatri.

Jag har vid ett flertal tillfällen de senaste månaderna träffat Elias hemma hos hans mamma, och han har då berättat vad som pågår när han vistas hos sin pappa – saker som väcker stor oro hos mig och som jag därför vill framföra till de sociala myndigheterna och andra berörda i förhoppningen att dessa myndigheter ska vidta åtgärder för att skydda pojken.

Elias har många gånger sagt till mig att han inte vill vara hos pappan. Orsaken är att pappan studerar Elias nakna bak och hans snopp, och varje kväll och ibland även på mornarna ”drar pappa i sin snopp” och Elias drar då i sin egen snopp. ”Jag vill inte det, men pappa vill det”, säger pojken, som alltså känner sig tvingad att onanera samtidigt med pappan. Detta kan uppenbarligen pågå länge, för Elias har fått så ont i snoppen att den blivit blåsvullen och sårig, vilket jag sett på bilder som mamman tagit. Pappans sexuella övningar med pojken är ytterst upprörande. Det utgör naturligtvis sexuellt umgänge med barn, vilket är olagligt.

Elias har för det andra berättat för mig att pappan och de tre vuxna halvsyskonen slår honom hårt i ansiktet, på kroppen och på armar och ben. Elias har själv visat mig många blåmärken på hela kroppen, och jag har sett alla de bilder som mamman tagit av pojkens blåslagna kropp. Elias säger att pappan och halvsyskonen har försökt tvinga honom att säga att det är mamma som slår honom. Men det vägrar han säga. Elias utsätts alltså för regelbunden och grym fysisk misshandel, vilket även det är olagligt.

För undertecknad som erfaren socionom och psykoterapeut är det hela solklart: Elias är utsatt för dagliga sexuella övergrepp av pappan och för regelbunden fysisk misshandel av pappan och de tre vuxna halvsyskonen. Detta måste omedelbart stoppas.

Elias bör snarast flyttas till mamman, som är en mycket kärleksfull mor, och som bör få ensam vårdnad om pojken. Pappan bör inte få umgängesrätt med pojken.

Intyget kom till socialtjänsten Östermalm i februari 2018, tillsammans med ett läkarutlåtande, som beskrev skador på pojkens könsorgan, och en skrivelse från en nära släkting, som visade att den misstänkte uppvisat sadistiskt beteende redan som barn.

Skrivelserna tvingade socialtjänsten att göra polisanmälan, som snabbt lades ner i samförstånd med Barnahus Stockholm. Sedan tystades problemet ner genom förhör med pojken i närvaro av den misstänkte. Då vågade pojken inte säga något. Därefter kunde chefen för barn- och ungdomsenheten meddela tingsrätten att de inte kunde verifiera uppgifter om övergrepp. Så fick den misstänkte pedofilen vårdnaden.

Hans Cagnell kommenterade socialtjänstens agerande så här: ”För mig som socionom och legitimerad psykoterapeut med över 40 års yrkeserfarenhet framstår socialsekreterarnas behandling av Elias som grovt oskickligt, på gränsen till tjänstefel. ” Därför kräver Annas ombud att chefen för barn- och ungdomsenheten vid socialförvaltningen Östermalm åtalas för skyddande av brottsling och underlåtenhet att avvärja rättsfel, samt att verksamheten vid Barnahus Stockholm utreds.

Elias heter i själva verket något annat.

Läs gärna mer om Elias:
25/11: Tvingas gömma sig för att skydda sitt barn
27/11: Annas ombud avslöjar rättsskandalen 
2/12: Inspelat telefonsamtal mellan Monica Dahlström-Lannes och ansvarig åklagare

 

Share

Tvingas gömma sig för att skydda sitt barn

Print Friendly, PDF & Email
Foto: Mariah Talbot

Precis just nu befinner sig Anna på flykt i vårt eget land. Hon har gått under jord tillsammans med sin sjuåriga son Elias.

Elias har berättat för flera personer om de övergrepp som pappan utsatt honom för. Skadorna på hans kropp har dokumenterats. Flera experter ställer sig bakom honom och har anmält, både till polis och till socialtjänst. Men myndigheterna lägger locket på. INGEN har exempelvis förhörts av polis.

Tingsrätten gav pappan vårdnaden, trots tydliga tecken på både övergrepp och misshandel. Varannan helg när pojken kom hem till mamman på umgänge hade hans kropp nya skador. Till slut stod hon inte ut längre. Hon flydde med sin son.

Anna har gjort det hon är skyldig som förälder att göra, lagen är tydlig. Enligt föräldrabalken skall hon skydda sitt barn. Häromdagen fick vi besked genom hennes juridiska ombud, Anna har anhållits i sin frånvaro. Hon anklagas för egenmäktighet med barn eftersom hon inte längre har vårdnaden om sin son.
Nu agerar polisen kraftfullt.

Bristerna i detta fall följer samma mall som många andra liknande ärenden. Elias är långt ifrån det enda barnet som saknar rättsskydd. Varje vecka får jag kännedom om nya fall.

Situationen är AKUT och vi befinner oss mitt i en nationell katastrof som ingen ansvarig makthavare vill kännas vid.

För att belysa de olika systemfel som råder så kommer jag att publicera flera inlägg om Elias under de kommande dagarna. Du kommer bland annat att få höra ett bandat telefonsamtal med en åklagare.

Eftersom media ytterst sällan belyser dessa fall, våld och övergrepp inom familjen, så blir jag tacksam om du hjälper till att dela detta inlägg. Det är hög tid att skapa förändring!

Fortsättning följer…

Läs mer om Elias:
27/11: Annas ombud avslöjar rättsskandalen
29/11: Socialtjänsten ignorerar experter
2/12: Inspelat telefonsamtal mellan Monica Dahlström-Lannes och ansvarig åklagare

 

Share

Protestera

Print Friendly, PDF & Email
Foto: Mariah Talbot

Minns ni de tre barnen som vägrade att åka till pappa som misshandlat både dem och deras mamma? Varje gång de inte gick med på att träffa honom skulle deras mamma tvingas böta 30.000:-/helg. Inför förhandlingen om verkställighet avvisade tingsrätten de vittnen som stod på barnens sida.

Mamman överklagade beslutet men överprövning nekades. Beslutet står fast.

Historien slutar inte där.
Samtidigt som tingsrätten beslutade om vite pågick familjerättens utredning. Två av barnen berättade vid samtal om pappans våld mot mamman. De berättade även hur han misshandlat och förgripit sig på dem. Familjerättssekreterarna såg så allvarligt på deras berättelser att de upprättade två orosanmälningar 2018-09-13.

Igår, 2018-11-07, blev deras utredning klar. Samma familjerättssekreterare gör en tvärvändning och rekommenderar nu att pappan skall ges vårdnaden om barnen. I deras utredning nämner de ingenting om att de själva gjort orosanmälan knappt två månader tidigare. De har inte heller hört utomstående som ställer sig bakom barnen, bland andra den psykolog som nyligen gjort polisanmälan mot pappan baserat på vad barnen berättat för henne.

OBSERVERA att det inte finns något eller någon, annan än pappan, som talar emot mamman.
Däremot har orosanmälningar gjorts av psykolog, pedagog på förskolan, terapeut på kriscentrum där barnen fått bearbeta trauman efter pappans misshandel av mamman. De har tagit ställning och agerat när barnen berättat om misshandel och övergrepp som pappan utsatt dem för.

Vi kan inte ha ett rättssystem som vägrar lyssna på experter som för barnens talan. Vi kan inte heller ha en socialtjänst som inte vågar ta parti för utsatta barn. Nu behöver jag din hjälp att protestera. Här nedan finner du en mall som du kan använda tillsammans med mailadress till berörd kommun. Skriv gärna ”mailat” i kommentar nedan så vi ser hur många som protesterat.

Mitt förra inlägg om dessa barn nådde närmare 200.000 personer. Snälla, sprid detta brett så vi når ut till ännu fler!

Fortsättning följer.

—-

Hjälp till att protestera genom att maila till:
kommun@kristianstad.se

Ämne: LÅT BARNEN BO KVAR HOS SIN MAMMA

Jag protesterar mot familjerättens rekommendation att pappan som misshandlat sina tre barn och deras mamma skall få vårdnaden om barnen.

Jag kräver att socialtjänsten tar barnen, och de experter som gjort oros- respektive polisanmälningar mot pappan, på allvar. Jag kräver att ni agerar kraftfullt för att barnen skall få bo kvar hos mamman.

Socialnämndens ordförande Radovan Javurek vet vilka tre barn detta rör. Agneta Bravélius, BRY – Barns Rättsskydd var i kontakt med honom 2018-11-01 både per telefon och via mail.

Share

Pedofil frias trots 15 stödbevisningar och vittnesmål för flickorna

Print Friendly, PDF & Email

 

 

Foto: Mariah Talbot
Foto: Mariah Talbot

”En 13-årig flicka bestämmer sig att berätta någonting för skolans kurator efter 1,5 års besök hos tidigare instanser.

Oroade föräldrar har känt att något är fel, men har aldrig anat vad. Upprepade vredesutbrott på fotbollsträningarna efter små misstag eller ett dåligt pass till en lagkamrat, otroligt ledsen på kvällarna utan att berätta varför. Svaret när man frågade var att hon själv inte visste varför hon var ledsen, det bara kändes så. En förhoppning om att det är hormoner och tonåren närmat sig var något som vi misstänkte.

När hon tillslut fattade mod att berätta för kuratorn vad som hänt under hennes barndom, tog det inte lång stund innan telefonen ringde hemma. Kuratorn berättade att nu visste vi vad felet var och att vi skulle komma ner på ett möte.

Första känslan var av lättnad, äntligen skulle vi få reda på orsaken till det dåliga måendet. Misstankarna var kanske taskiga kompisar, utfryst eller på annat sätt utsatt av jämnåriga. Beskedet vi fick var att en närstående till familjen hade våldtagit och sexuellt utnyttjat henne när hon sovit över hos dem under större delen av hennes barndom. Han hade kommit in på natten när alla låg och sov och våldfört sig på henne. Ibland hade hon vaknat och ibland var hon så rädd att hon låtsades sova.

Det dåliga måendet började i årskursen före efter att man haft samtal med tjejerna i skolan om sexualkunskap, när hon insåg att ingen annan i klassen verkade varit utsatt för något liknande som hon upplevt och att detta är straffbart.

Polisanmälan gjordes direkt när vi fått informationen och utredning startades. Där framkom det att även systern var utsatt för sexuella övergrepp av samma man på samma tillvägagångssätt. Även en tredje flicka helt oberoende av syskonen trädde fram och berättade om liknande historier när hon sovit över hos den familjen.

Efter lång utredning kom då domen.

Tingsrätten friade mannen då de ansåg att bevisningen inte kom upp i de höga krav som brottsmålet kräver.

Åklagare och advokat överklagade direkt till Hovrätten. Till Hovrätten hade man även med sig ett utlåtande från BUP där man bekräftar att flickan behandlas för PTSD från sexuella övergrepp.

Klassföreståndaren som haft samtal med tjejerna tidigare fanns också med och vittnade om att flickan haft flera frågor om det inte var någon jämnårig som gjort någonting, utan någon vuxen. Vad ska man göra då ? Och om man berättar, kommer inte den vuxna bli arg på barnet då?

Tillsammans fanns det 15 stödbevisningar och vittnesmål som talade för flickorna (samtliga flickor hade berättat för minst en vän tidigare om en av sina största hemligheter, något som BUP bekräftat att så gör barn när dom ska berätta om något hemskt. Man känner sig för och berättar lite i taget.)

15 stödbevisningar och vittnesmål var inte tillräckligt mot hans nekande även i Hovrätten, trots att Hovrätten konstaterat att flickan är trovärdig och att uppgifterna är tillförlitliga.

Hovrättens dom föll i meningsskiljaktighet. 2 av de 5 Hovrättsassessorer och nämndemän ville fälla mannen och menade att bevisningen var fullt tillräcklig.

De menar att det är fullt förståeligt att man inte kunnat redogöra för när i tiden övergreppen skett och hur många. Särskilt eftersom målsägande är ett barn och övergreppen började när hon var ca 5 år gammal och upphörde innan hon fyllt 12 år. Hon har berättat att hon utsatts för ungefär samma sak varje gång. Barnförhören har genomgående varit av mycket god kvalitet. Försvararen har getts tillfälle att ställa frågor och inslag av ledande frågor har helt saknats.

Måendet hos barnen är fortfarande instabilt och behandlingen hos BUP pågår fortfarande.

Prövningstillstånd hos Högsta Domstolen är inlämnat. I den menar man att det finns ett stort behov av ytterligare vägledning i praxis över hur bevisvärderingen i brottsmål rörande övergrepp mot barn bör ske. Vilka krav som är rimliga att ställa på utsagor lämnade av barn som skett över lång tid då barnet var mycket ungt. Vilka krav är rimliga att ställa på stödbevisning som även den i huvudsak utgöres av utsagor från barn. Detta bör ställas i ljuset ofta berättar för en jämnårig kamrat långt före det blir en rättsprocess. Barn som i detta fall oberoende av varandra i separata förhör vid skilda tidpunkter lämnat uppgifter som har en gemensam kärnpunkt; nämligen att de utsatts för olika former av sexuella övergrepp av den person som åtalats i målet. Syskonens initiala förhör har dessutom avhållits samma dag, varför möjlighet för dessa att prata sig samman inte förelegat. Av stadgad rättspraxis framgår att beviskraven i brottsmål ska vara höga. Denna försiktighet får dock inte drivas så långt att man bortser från vad barn och unga personer berättar att det i praktiken blir omöjligt att ställa förövare till ansvar för sina gärningar.”

//Skrivet av pappan till den 13-åriga flickan och faktagranskat av BRY – Barns Rättsskydd

BRY kräver att det inrättas en särskild barndomstol. Där sitter välutbildad personal som sätter barnperspektivet i fokus.

Är du förälder som själv kämpar för att skydda ditt barn?
Här kan du få hjälp:  https://bit.ly/2RR2IrA

Vill du hjälpa oss i vårt förändringsarbete så att barndomstolen kommer på plats snabbare?
Bli ambassadör eller hjälte: https://bit.ly/2MKEUDa
Eller genom att Swisha valfritt belopp till:
123 208 5231

 

Share

30.000:- i böter varje helg barnen vägrar åka

Print Friendly, PDF & Email

 

Foto: Mariah Talbot
Foto: Mariah Talbot

 

Barnen vägrade åka till pappa som misshandlat dem och mamman.
Nu ska hon böta 105.000:-!
Dessutom höjs böterna till 30.000:- för varje kommande helg som barnen vägrar.

Inför förhandlingen om verkställighet avvisade tingsrätten de vittnen som stod på barnens sida med motiveringen att de inte såg vad de skulle kunna tillföra.
Nu är beslutet fattat. Barnen ska till pappa varannan hel helg!

Ur protokollet från tingsrätten:
”Det ställs mycket höga krav på den förälder i detta avseende och det har till och med sagts att en vårdnadshavare/boendeförälder kan behöva ’bära ut barnet i det fall barnet vägrar att följa med umgängesföräldern för umgänge’ (se Mats Sjösten, Vårdnad, Boende och Umgänge, fjärde uppl., s. 276 f.).”

I detta fall rör det sig om tre barn som till och med rymt hemifrån när det blivit dags att åka. Varje förälder förstår att det är en ren omöjlighet att bära in en vägrande nioåring samt två mindre barn i bilen. Barn som dessutom redan är traumatiserade och mår dåligt. Mamman har begärt att barnen ska få hjälp på BUP-mottagning men pappan vägrar.

Vid ungefär samma tidpunkt som förhandlingen om verkställighet hölls i tingsrätten gjorde familjerätten en orosanmälan. Under deras utredningen berättade barnen detaljer om hur de bevittnat pappans våld mot mamman och hur pappan förgripit sig på ett av barnen.

Med det nya beslutet i handen, att hon nu ska tvingas betala 30.000:- varje gång barnen vägrar åka så vänder sig mamman till socialtjänsten. Vad ska hon göra?

Socialsekreteraren, samma person som någon vecka tidigare gjort orosanmälan svarar:
”Vi kan inte göra en annan bedömning i frågan om umgänge än den tingsrätten gjort vilket innebär att det ska vara umgänge i helgen. Det är ditt ansvar som vårdnadshavare att skydda barnen.”

I fall som detta handlar det inte ”enbart” om böterna. Fortsätter barnen att vägra, utan att ha stöd från någon myndighet, så kan mamman förlora vårdnaden. Det är den förälder som på bästa sätt ser till barnens behov av båda föräldrarna som får vårdnaden. Jag ser alltmer ofta hur de som misshandlar och förgriper sig på barn får vårdnaden av sina barn. Läs till exempel artikeln ”Kritiserar ex-man att han inte tar ansvar – mamma förlorar vårdnaden” eller ”Mamman varnad – om hon vägrade lämna över det blåslagna barnet så skulle hon förlora vårdnaden”, båda från Dagens Juridik.

Observera att varje förälder enligt lag (föräldrabalken) är skyldig att se till att barnen inte far illa. Mamman till dessa tre barn står just nu inför moment 22.

Vad hade du själv gjort om det hade handlat om dina barn?

Domaren som beslutade böterna i detta fall, friade nyligen föräldrar från brottsmisstanke i det uppmärksammade fallet med ett spädbarnet som avled. När hon kom till sjukhuset hade hon ett 20-tal frakturer och flera blåmärken. Enligt åtalet hade hon ”svullnader samt upprepade blåmärken i ansiktet, vid revbenen, på benen och på foten”.

Åklagaren yrkade på fängelse för mamman och pappan med brottsrubriceringarna synnerligen grov misshandel och vållande till annans död. Men föräldrarna friades på alla punkter.

BRY kräver att det inrättas en särskild barndomstol. Där sitter väl utbildad personal som sätter barnperspektivet i fokus.

¨¨¨¨¨¨¨

Detta fall är ett exempel där vi ger utsatta barns föräldrar stöd.
Är du förälder som själv kämpar för att skydda ditt barn?
Här kan du få hjälp:  https://bit.ly/2RR2IrA

Vill du hjälpa oss i vårt förändringsarbete så att barndomstolen kommer på plats snabbare?
Bli ambassadör eller hjälte: https://bit.ly/2MKEUDa

Eller genom att Swisha valfritt belopp till:
123 208 5231

 

Share

Återlansering av min digitala portal

Print Friendly, PDF & Email

Efter att ha testkört min digitala portal några månader så står vi nu redo att ge stöd till fler föräldrar som misstänker att deras barn varit utsatta för misshandel eller övergrepp. Genom att hjälpa föräldrarna räddar vi barn.

Mer info finner du här:
https://bit.ly/2RR2IrA

Missa inte mitt extraerbjudande!
Få gratis support tre månader om du ansluter dig senast 31 oktober, 2018.

VARMT VÄLKOMMEN!

 

Share

POLITIKER OCH MEDIA BLUNDAR

Print Friendly, PDF & Email
Foto: Mariah Talbot
Foto: Mariah Talbot

Förra veckan larmade BRIS att psykisk ohälsa hos riktigt unga ökar.
11-åringar utvecklar självskadebeteende och har självmordstankar.
Vi vet sedan tidigare att ett barn i veckan tar livet av sig här i Sverige!
Ändå är det så tyst om detta, både i media och bland politikerna.

Inom BRY vet vi att många barn som utsätts för våld och övergrepp inte får hjälp.
Vi vet också hur samhällets brister påverkar det enskilda barnet.
Det utspelas fruktansvärda tragedier i vårt land.

Dessa barn kommer att påverka alla andra valfrågor som nu diskuteras, till exempel:
– SVERIGES EKONOMI, utsatta barn som inte får hjälp kostar oerhörda summor långt upp i åren
– De utgör en tung belastning på VÅRDEN även som vuxna
– De är resurskrävande i SKOLORNA
– Forskning visar även att många av dessa barn hamnar i tung KRIMINALITET

Genom att erkänna detta gigantiskt samhällsproblem så finner vi lösningar!
Ett fungerande rättsskydd för utsatta barn tjänar alla på.
Inte minst barnen.

BRY kräver barndomstol med specialutbildad personal som har barnperspektivet i fokus.

Bli ambassadör eller hjälte så deltar du i vårt förändringsarbete!
https://zohero.com/fundraisers/BRY-BARNS-RATTSSKYDD/

Du kan även hjälpa till genom att swisha valfritt belopp till: 123 208 5231

Share

Ny vända innan valet

Print Friendly, PDF & Email
Foto: Mariah Talbot
Foto: Mariah Talbot

Jag var inte nöjd med svaren jag fick från de politiska partierna. Därför har jag idag mailat följande.

2018-08-29

 

Till partiledarna i samtliga riksdagspartier,

 

Vad vill du säga till Elisa?

I juni skickade jag ut en enkät för att få veta hur ni ställer er till barns utsatta situation i Sverige idag. Jag påtalade de allvarliga brister som föreligger och ville veta:

  1. Vilken prioritet vill ert parti ge detta mycket akuta samhällsproblem?
  2. Vilka konkreta lösningar föreslår ert parti?
  3. Hur ställer sig ert parti till att inrätta en särskild barndomstol?

Samtliga partier har svarat, utom Liberalerna och Vänsterpartiet.

När jag läser era svar så inser jag att ni inte förstått hur samhällets bristande resurser påverkar de enskilda barnen. Trots att ni svarat att barns rättigheter är högt prioriterat, och att det är en av samhällets viktigaste uppgifter att skydda barn från att utsättas för fara och misshandlas så rimmar detta illa med verkligheten.

Så sent som igår larmade BRIS om att barns psykiska ohälsa ökar. Den kryper även nedåt i åldrarna. Antalet självskadebeteenden och självmord ökar. Bland våra barn! Samtidigt har landets BUP-mottagningar fått direktiv om att enbart ta emot de mest akuta fallen.

Det är säkert lätt att distansera sig från publicerade larmrapporter och statistik. Låt mig därför berätta om Anders*.

När Anders var sju år valde Tingsrätten att separera honom från hans mamma och systrar.

Pappan fick vårdnaden om honom medan hans äldre syskon fick bo kvar hos mamman. Detta beslut togs trots att barnen berättat att pappan utsatt dem för både misshandel och övergrepp.  Socialtjänst och domstol ignorerade orosanmälningar och vittnen. Flera organisationer protesterade – BRY, BRIS, Barnombudsmannen med flera.

Anders kunde inte förstå varför han skulle tvingas lämna den enda trygghet han kände till, eller varför han skulle skiljas från sina syskon.  När det blev dags att flytta vägrade han. Pappan begärde polishämtning av sonen, vilket socialtjänsten godkände. Domstolen fastställde beslutet. Den 21 augusti 2015 hämtades Anders från sitt trygga hem av två poliser och fyra socialsekreterare. Hämtningen tog två timmar på grund av att Anders gömde sig bakom soffan och under sängen. Han fördes bort av polisbil. Pappan, den misstänkte förövaren hade däremot inte ens tagits in till förhör.

Det tog lång tid innan pappan tillät Anders att ha kontakt med sin mamma. Till en början krävde han att två kontaktpersoner skulle närvara och övervaka umgängena. Fortfarande än idag, tre år senare, dikterar han villkoren för kontakten mellan Anders och hans syskon. Som längst har det varit uppehåll i kontakten i hela sju månader. Under den tiden har Anders inte ens fått ringa varken sin mamma eller sina syskon.

Eftersom pappan har enskild vårdnad så blir mamman inte informerad om han blir sjuk och hon får inte heller ut dokumentation från socialtjänsten. Hon följde lagen (Föräldrabalken) och agerade när hennes barn berättade vad de hade varit med om. För detta straffas hon, tillsammans med många andra föräldrar som kämpar för att skydda sina barn. Hon bortdöms vårdnaden och får inte ens insyn i sin sons liv. Vårt samhälle friar hellre den misstänkte än att skydda små barn som inte kan föra sin egen talan.

Även Anders syskon behandlas som brottslingar. En av systrarna, Elisa*, kämpar nu för att få träffa sin lillebror. Återigen är det den misstänkte förövaren som dikterar villkoren. Han vill att kontaktperson skall närvara, annars får hon komma hem till honom för att träffa lillebror när pappan är närvarande.

Vad väljer ett barn i en sådan situation? Att träffa sin förövare under otrygga former, eller att umgås med sin bror inför övervakare?

Utdrag ur Elisas dagbok:
Att möta min lillebror är något jag skulle göra vad som helst för. Han är ljuset, lyckan i mitt liv, det som håller mig flytande när jag känner att jag kommer drunkna. Ändå mår jag så förskräckligt när det väl händer, när min dröm går i uppfyllelse. Innan är jag rädd. Inte för soc tanterna, eller deras falska leenden, ärligt talat stör de mig knappt längre, utan för honom. Jag är rädd för att han har glömt bort hur man skrattar, hur man älskar, hur man springer av glädje och inte längtan att ta sig långt, långt bort. Att han har tryckt in sig i hörnet av klädgarderoben och gråtit, så där som jag minns att jag gjorde, rädd och ensam. Efteråt, när jag har sett att han ännu lever, att han ännu skrattar och finns, blir jag nedslagen av saknad, av tyngden hos ännu ett hejdå. Alldeles för många ligger redan tungt på mina axlar. Min mage pustar ut, gör mig medveten om alla spänningar jag byggt upp genom värk och illamående.

Socialtjänstens mail till henne: 
Självklart är meningen att umgänget mellan ”ANDERS” och dig ska påbörjas snarast och att det ska vara regelbundet. Enligt den  gällande lagstiftningen (Föräldrabalken) är vårdnadshavaren ansvarig för att barnet får kontakt med det lämpliga nätverket. I sitt beslut måste vårdnadshavaren ta hänsyn till barnets vilja och behov samtidigt som han är skyldig att förutse och förhindra risker för barnets väl. Med andra ord, socialtjänsten bestämmer inte om umgängesformer om inte en domstol beslutar någonting annat. Din pappa är ensam vårdnadshavare för ”ANDERS”, vilket innebär att han ensam beslutar om-, hur- och med vem ”ANDERS” umgås. 

Din pappa har uttryckt önskan om att ”ANDERS” kan umgås med er systrar. Han ställer vissa villkor, och de gäller både dig och ”ER SYSTER”, bl. a att umgänget ska ske i ”ANDERS” hem med omgivningar (menas trädgård) dit du och ”ER SYSTER” är välkomna och att ni inte ska vara budbärare mellan er mamma och ”ANDERS”. Du har uppgett ditt villkor att inte behöva umgås med din pappa och detta har han accepterat. Din pappa är ingen kontaktperson utan en förälder och vårdnadshavare. Det är i hans och ”ANDERS” hem som umgänge ska äga rum, vilket gör det självklart att det ska planeras tillsammans med honom. 

Att umgänge mellan ”ANDERS”, dig och ”ER SYSTER” skulle äga rum i ert hus i ”X-STAD” bestämmer inte jag utan din pappa. Däremot kan jag inte se att det är nödvändigt för att ”DIN SYSTER” ska kunna delta i umgänget. Ramplaneringen av träffar mellan ”ANDERS” och dig gäller även ”ER SYSTER”. Din mammas juridiska ombud har redan tagit kontakt med din pappa och han svarade henne med en inbjudan om umgänge till dig. I fortsättningen ligger ansvaret för att umgänget blir av på er pappa och er, dvs dig och ”DIN SYSTER”.

Med vänlig hälsning och önskan om en skön sommar!
”SOCIALTJÄNSTEN”

Socialtjänsten avsäger sig allt ansvar för att sammanföra syskonen trots att de själva skriver att barnens önskan ska tillgodoses.

Anders är endast ett av alla barn som står helt utan skydd i vårt samhälle idag. Inom BRY – Barns Rättsskydd får vi kännedom om nya fall varje vecka. Men just i fallet Anders så behöver vi egentligen inte spekulera i om han utsatts för brott av sin pappa eller ej. Man delar inte på syskon på det sätt som i skett.  Detta förfarande i sig innebär ett brott mot mänskliga rättigheter på flera olika nivåer.

I valdebatten talar ni nu om hur ni ska lösa barn och ungdomars psykiska ohälsa som breder ut sig alltmer. Miljarder ska satsas på psykiatrin. Men det blir som att sätta plåster på ett redan infekterat sår. Vi måste ta reda på grundorsaken till att barn mår dåligt innan vi kan finna lösningar. Vi måste lyssna på barnen!

Jag har kontakt med Elisa. Hon är förtvivlad och undrar hur hon ska göra för att få träffa sin lillebror. Eftersom jag inte vet vad jag ska svara henne så ger jag er nu chansen att vända er direkt till henne. Vad ska hon göra? Vad vill du säga till henne och alla andra barn som trillat helt mellan stolarna i vårt land? Vi publicerar ditt svar, i skrift eller på film, i våra sociala medier.

* Anders och Elisa är inte deras riktiga namn.

P.S. Titta gärna på vår flash mob som vi arrangerade på Sergels Torg i söndags. Läs även min artikel som nyligen publicerades på både SVT Opinion och Dagens Juridik.

Bästa hälsningar!
Agneta Bravélius
Grundare och verksamhetsansvarig
BRY – Barns Rättsskydd

 

 

 

 

 

Share

FLASH MOB FÖR BARNS RÄTTIGHETER

Print Friendly, PDF & Email

Igår intog vi Sergels Torg med vår flash mob, i syfte att rikta uppmärksamhet på att barn i Sverige saknar rättsskydd.
Vi vill få ansvariga politiker att AGERA!

Musikvalet föll på Aviciis låt ”For a better day”. Se hans musikvideo så förstår du varför. Istället för folkdomstol vill vi se barndomstol!

 

Share