Pedofil frias trots 15 stödbevisningar och vittnesmål för flickorna

 

 

Foto: Mariah Talbot
Foto: Mariah Talbot

”En 13-årig flicka bestämmer sig att berätta någonting för skolans kurator efter 1,5 års besök hos tidigare instanser.

Oroade föräldrar har känt att något är fel, men har aldrig anat vad. Upprepade vredesutbrott på fotbollsträningarna efter små misstag eller ett dåligt pass till en lagkamrat, otroligt ledsen på kvällarna utan att berätta varför. Svaret när man frågade var att hon själv inte visste varför hon var ledsen, det bara kändes så. En förhoppning om att det är hormoner och tonåren närmat sig var något som vi misstänkte.

När hon tillslut fattade mod att berätta för kuratorn vad som hänt under hennes barndom, tog det inte lång stund innan telefonen ringde hemma. Kuratorn berättade att nu visste vi vad felet var och att vi skulle komma ner på ett möte.

Första känslan var av lättnad, äntligen skulle vi få reda på orsaken till det dåliga måendet. Misstankarna var kanske taskiga kompisar, utfryst eller på annat sätt utsatt av jämnåriga. Beskedet vi fick var att en närstående till familjen hade våldtagit och sexuellt utnyttjat henne när hon sovit över hos dem under större delen av hennes barndom. Han hade kommit in på natten när alla låg och sov och våldfört sig på henne. Ibland hade hon vaknat och ibland var hon så rädd att hon låtsades sova.

Det dåliga måendet började i årskursen före efter att man haft samtal med tjejerna i skolan om sexualkunskap, när hon insåg att ingen annan i klassen verkade varit utsatt för något liknande som hon upplevt och att detta är straffbart.

Polisanmälan gjordes direkt när vi fått informationen och utredning startades. Där framkom det att även systern var utsatt för sexuella övergrepp av samma man på samma tillvägagångssätt. Även en tredje flicka helt oberoende av syskonen trädde fram och berättade om liknande historier när hon sovit över hos den familjen.

Efter lång utredning kom då domen.

Tingsrätten friade mannen då de ansåg att bevisningen inte kom upp i de höga krav som brottsmålet kräver.

Åklagare och advokat överklagade direkt till Hovrätten. Till Hovrätten hade man även med sig ett utlåtande från BUP där man bekräftar att flickan behandlas för PTSD från sexuella övergrepp.

Klassföreståndaren som haft samtal med tjejerna tidigare fanns också med och vittnade om att flickan haft flera frågor om det inte var någon jämnårig som gjort någonting, utan någon vuxen. Vad ska man göra då ? Och om man berättar, kommer inte den vuxna bli arg på barnet då?

Tillsammans fanns det 15 stödbevisningar och vittnesmål som talade för flickorna (samtliga flickor hade berättat för minst en vän tidigare om en av sina största hemligheter, något som BUP bekräftat att så gör barn när dom ska berätta om något hemskt. Man känner sig för och berättar lite i taget.)

15 stödbevisningar och vittnesmål var inte tillräckligt mot hans nekande även i Hovrätten, trots att Hovrätten konstaterat att flickan är trovärdig och att uppgifterna är tillförlitliga.

Hovrättens dom föll i meningsskiljaktighet. 2 av de 5 Hovrättsassessorer och nämndemän ville fälla mannen och menade att bevisningen var fullt tillräcklig.

De menar att det är fullt förståeligt att man inte kunnat redogöra för när i tiden övergreppen skett och hur många. Särskilt eftersom målsägande är ett barn och övergreppen började när hon var ca 5 år gammal och upphörde innan hon fyllt 12 år. Hon har berättat att hon utsatts för ungefär samma sak varje gång. Barnförhören har genomgående varit av mycket god kvalitet. Försvararen har getts tillfälle att ställa frågor och inslag av ledande frågor har helt saknats.

Måendet hos barnen är fortfarande instabilt och behandlingen hos BUP pågår fortfarande.

Prövningstillstånd hos Högsta Domstolen är inlämnat. I den menar man att det finns ett stort behov av ytterligare vägledning i praxis över hur bevisvärderingen i brottsmål rörande övergrepp mot barn bör ske. Vilka krav som är rimliga att ställa på utsagor lämnade av barn som skett över lång tid då barnet var mycket ungt. Vilka krav är rimliga att ställa på stödbevisning som även den i huvudsak utgöres av utsagor från barn. Detta bör ställas i ljuset ofta berättar för en jämnårig kamrat långt före det blir en rättsprocess. Barn som i detta fall oberoende av varandra i separata förhör vid skilda tidpunkter lämnat uppgifter som har en gemensam kärnpunkt; nämligen att de utsatts för olika former av sexuella övergrepp av den person som åtalats i målet. Syskonens initiala förhör har dessutom avhållits samma dag, varför möjlighet för dessa att prata sig samman inte förelegat. Av stadgad rättspraxis framgår att beviskraven i brottsmål ska vara höga. Denna försiktighet får dock inte drivas så långt att man bortser från vad barn och unga personer berättar att det i praktiken blir omöjligt att ställa förövare till ansvar för sina gärningar.”

//Skrivet av pappan till den 13-åriga flickan och faktagranskat av BRY – Barns Rättsskydd

BRY kräver att det inrättas en särskild barndomstol. Där sitter välutbildad personal som sätter barnperspektivet i fokus.

Är du förälder som själv kämpar för att skydda ditt barn?
Här kan du få hjälp:  https://bit.ly/2RR2IrA

Vill du hjälpa oss i vårt förändringsarbete så att barndomstolen kommer på plats snabbare?
Bli ambassadör eller hjälte: https://bit.ly/2MKEUDa
Eller genom att Swisha valfritt belopp till:
123 208 5231

 

Share

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

Följande HTML-taggar och attribut är tillåtna: <a href="" title=""> <abbr title=""> <acronym title=""> <b> <blockquote cite=""> <cite> <code> <del datetime=""> <em> <i> <q cite=""> <s> <strike> <strong>