Staten bär skulden, men brottsoffret blir skyldig

Print Friendly, PDF & Email

Idag överlämnar jag ordet till Monica Dahlström-Lannes:

Staten bär skulden, men brottsoffret Sofia blir skyldig.
En skam för staten.

Sofia Rapp-Johansson förlorade sin barndom när hon tvångsomhändertogs, placerades i flera fosterhem och utsattes för övergrepp gång på gång. I sin bok ”Silverfisken” berättar hon om en fruktansvärd uppväxt. Men när Upprättelseceremonin, efter Vanvårdsutredningen, ägde rum i Stockholms stadshus 2011 var det för sent för Sofia och många andra. Tidsgränsen var satt till år 1980. Men av dem som sedan sökte ersättning fick 54% avslag, vilket innebar att drygt hälften av de avsatta pengarna på 1,2 miljarder kronor återfördes till staten!

På Riksdagens hemsida läste Sofia att man kunde stämma staten, vilket hon gjorde, men förlorade. Inte nog med det. Hon ålades dessutom att betala rättegångskostnaderna, en skuld på 220.000:-! Och med kort varsel. Om hon inte lyckas så hotar staten med indrivning.

Orättvisan är uppenbar. För det finns ju pengar!!!

Här några exempel:

  • JK betalar ut miljoner varje år till misstänkta och dömda som anses ha blivit felaktigt frihetsberövade (ca 50 miljoner år 2013). Ystadspyromanen, som avtjänat ett 8-årigt straff, har vid fem tillfällen fått cirka en kvarts miljon. Senaste gången fick han mer av JK än han begärt (40.000:- blev 91.000:- ).
  • Mannen på Öland som dömdes till livstids fängelse för dubbelmord och grov mordbrand hade tidigare friats för ett annat dubbelmord och grov mordbrand. Eftersom han vid det tillfället också suttit häktad under utredningstiden fick han 275.000:- av JK. Någon återbetalningsskyldighet har inte dessa kriminella trots att de förstört så många människors liv. Dessa skadestånd är nämligen utmätningsskyddade.
  • I Eskilstuna friades en kvinna för ett grovt narkotikabrott, men fälldes för ett lindrigare av samma slag. Hon fick 46.000:- i skadestånd av JK, trots kopplingen mellan de båda brotten.
  • Nyligen fick en man 140.000:- av JK, friad trots att han varit på plats vid en gruppvåldtäkt.
  • Landsbygdsministern har gått kurser i engelska för en kvarts miljon.
  • En statssekreterare belönas med miljon-pension trots att han gjort tvivelaktiga tjänsteresor för 800.000:-.
  • Uppdrag granskning visade hur 30 miljoner svenska SIDA-pengar försvann oredovisade i Zambia.
  • Landstingschefer får lönelyft från 77.000:- till 130.000:- per månad.
  • Landstinget Stockholm köpte in stödstrumpor för 6 000:- kronor paret!
  • Rikspolisens kommunikationsdirektör som slutat får behålla sin månadslön på 100.000:- i ett år. Får hon nytt jobb får hon behålla lönen ett halvår.

Så där håller det på. Det regnar fallskärmar och bonusar över dem som redan har, men till Sofia finns det inga pengar. Till henne som kämpat i åratal för sin överlevnad och för ett värdigt liv. Är det någon som blivit felaktigt frihetsberövad så är det hon.

Sofia förtjänar upprättelse – inte en skuld till staten.

Och de vackra orden i Stockholms Stadshus den  21 november 2011 gällde inte Sofia: 111121-maria-silvia-o-per

”Som talman för Sveriges riksdag är det min uppgift att framföra det svenska samhällets samlade ursäkt till dem som under sin barndom utsatts för vanvård och försummelser…

Sveriges grundlag slår fast att den offentliga makten ska utövas med respekt för alla människors lika värde och för den enskilda människans frihet och värdighet…

Den svenska staten talar i dag för hela det svenska samhället: politiska beslutsfattare, tjänstemän, statliga myndigheter, landsting och kommuner…

Det svenska samhället ber i dag er kvinnor och män som drabbats om ursäkt. Det är en ursäkt utan förbehåll eller förmildrande. Den vanvård ni utsatts för är en skam för Sverige. Den moraliska skulden för vanvården bärs av hela det svenska samhället. Ni stod som barn under samhällets beskydd, men ni övergavs.

Vi ber i dag om förlåtelse för samhällets svek… Ni skulle ges värme och trygghet; ni skulle ges en skyddad uppväxt. … Ni möttes istället av kyla och likgiltighet. Ni utsattes för våld och övergrepp… Samhället hade ansvar för att säkerställa att ni gavs en god uppväxt. Men det var ingen ansvarig som besökte er, ingen som såg er, ingen som frågade er vad ni kände. Ni övergavs.

Det svenska samhället vill ge er upprättelse… idag erkänner det svenska samhället offentligt sitt misslyckande.”

Och dåvarande barnministern avslutade:

”Betrakta varje barn som vi möter som om det vore vårt eget barn. För det har vi alla ett ansvar.”

Vilket ansvar tar staten för Sofia?

Monica Dahlström-Lannes 10898088_1509623695994063_7313470867793254693_n
f.d. vålds- och sexualbrottsutredare
författare till ”Mot dessa våra minsta”

 

 

För den som vill hjälpa Sofia:
Swish 070-3939293
eller bankgiro 5050-7995 (direkt in på statens konto) märk med T2868-16

Share

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *