När poliserna knackade på Evas dörr tänkte hon;
– Äntligen!
– Äntligen skulle hon in på förhör och berätta om de sexuella övergrepp hon hade hört sina bonusbarn berätta om. Väl inne på polisstationen placerades hon i fyllecellen. Hon satt sedan häktad under en hel vecka, med fulla restriktioner, utan varken telefon eller klocka. Hennes brott? Misstänkt för egenmäktighet mot barn.

Strax efteråt häktades en annan kvinna, Anna. Hon hade kontaktat socialtjänsten då flera av hennes fem barn berättat att deras pappa, Peter, utsatt dem för sexuella övergrepp. Hon bad om hjälp att skydda dem och hon ville absolut inte att barnen skulle sova över hos honom. Socialtjänsten tog inte hennes oro på allvar. De bortsåg från alla oroväckande tecken som barnen visat upp. Peter fick vårdnaden trots att polisutredning om de misstänkta brotten pågick!  När Anna insåg att övergreppen fortsatte tog hon barnen med sig och flydde landet. Då hennes gömställe avslöjades häktades hon och barnen flyttades omgående hem till den misstänkte pappan.

Peter har tillgång till sju barn. Efter hans separation från Anna träffade han en ny kvinna, Karin. Hon har två barn i ungefär samma ålder som hans egna. Deras biologiska pappa Lars tog kontakt med mig för snart ett år sedan. Han uttryckte sin förtvivlan över att socialtjänsten inte agerat när hans barn berättat om övergrepp som mammans nya man skall ha utsatt dem för och bad om hjälp att skydda sina barn.
Även han förlorade vårdnaden.

Det har med andra ord riktats misstanke mot Peter från två olika håll, från två olika syskonskaror. Det är samma socialtjänst och polismyndighet som handlagt ärendena, på orten där han bor.

Eva som satt häktad under en vecka, misstänkt för medhjälp till ”kidnappning av barn” lever tillsammans med Lars. Hon har fått höra mycket allvarliga berättelser från sina bonusbarn. Både Eva och Lars har viss kontakt med de andra barnens mamma. De söker stöd hos varandra.

Eva har mått mycket dåligt både under och efter häktningen. Hon är chockad över att ha blivit frihetsberövad för ett brott som hon anser sig oskyldig till.  Hennes egna barn chockades också svårt av att deras mamma försvann. Hon tilläts inte kontakta dem utan fick bara ringa ett samtal – till sin advokat. Som egen företagare drabbades även både hennes företag och kunder hårt då hon inte kunde meddela sig.

Hon beskriver att det värsta trots allt är att ingen lyssnar på barnen. Både Lars och Anna har tidigare polisanmält pappan/styvpappan. Ingen av anmälningarna har ens lett vidare till åtal. Däremot kunde man lägga resurser på att skicka poliser från orten där Peter bor. De reste över 70 mil för att gripa henne!

Jag känner till flera andra kvinnor som gripits av liknande anledning. Nu är det nästan tio stycken som jag vet. De har flera saker gemensamt. De är kloka och välutbildade, de har lyssnat på sina barn och gjort det varje förälder enligt lag är skyldig att göra: de har skyddat barnen mot fortsatt misshandel och/eller sexuella övergrepp. För detta har de straffats. En del har fått fängelsestraff andra har fått samhällstjänst.
Men, de som straffas hårdast är barnen. Alla barn i dessa fall har omgående placerats hos den misstänkte fadern.

Imorgon berättar jag om rättegången.

Tacksam om ni hjälper oss att sprida detta!
Så här får det inte gå till.
Vi måste gå samman och kräva förändring!
Läs här vad du kan göra.

Krisen inom socialtjänsten är ett faktum. Sedan något år tillbaka larmar de dessutom själva om att de inte klarar av att utföra sitt uppdrag. De menar att det saknas resurser. Ansvariga ministrar har uppvaktats och informerats (se länkar nedan).

Vad händer?

Det har tillsatts en nationell samordnare, Cecilia Grefve. Hon reser runt  och besöker femtio kommuner runt om i landet för att utreda situationen. Hon påbörjade arbetet i november 2014 och slutrapport skall lämnas till regeringen i april 2017!!! 

Medan hon utreder drabbas barn efter barn av socialtjänstens brister.

2015-09-15 föreslog regeringen i budgetpropositionen att 250 miljoner kronor skulle avsättas årligen mellan 2016 och 2019 för att stärka och utveckla socialtjänsten. Vi väntar fortfarande besked!

Socialtjänsten är den myndighet som enligt lag har det yttersta ansvaret för att barn och unga får det stöd de behöver. Trots det saknar personalen ofta kunskap om hur barn som utsatts för trauma reagerar. De vet inte heller alltid hur man på bästa sätt hjälper ett utsatt barn. Inget av detta ingår i socionom-utbildningen.

Den akuta krisen gör att det är svårt att rekrytera. Befintlig personal går redan på knäna. Många blir sjukskrivna eller säger upp sig. Detta drabbar barnen på flera sätt, bland annat:

• Utredningar tar alltför lång tid. När ett barn misstänks fara illa så skall det utredas skyndsamt. Vi vill inte ha något nytt fall liknande Yara!
• När det saknas kunskap om vilka varningsklockor man ska ta fasta på så innebär det att barn kan tvingas bo kvar hos den förälder som misshandlar eller förgriper sig på det.
• Socialtjänstens utredningar ligger oftast till grund för domstolars beslut. Inom BRY – Barns Rättsskydd ser vi alltmer ofta att pedofiler och föräldrar som misshandlar barnet får vårdnaden. Barn som vägrar att åka dit hämtas med polis.
• Ensamkommande flyktingbarn placeras hos kriminella.

Det är dags att gå samman och kräva förändring. Socialtjänsten måste reformeras! För att vi ska bli en maktfaktor och få igenom våra krav så behöver vi bli många. Jag behöver din hjälp!
Gå in här och se vad du kan göra.
Det är upp till dig och mig att se till att vi får det samhälle som vi vill ha!

Länkar till larmrapporter:

• ”Sverige får kritik av FN” (februari 2015)
• ”Regeringen måste ta ansvar för socialtjänst i kris” (mars 2015)
  SSR och Vision larmar.
• ”Växande kris i socialtjänsten” (april 2015)
  Fackförbund varnar för att socialtjänsten är på randen till ett sammanbrott.
• ”Krisen i socialtjänsten måste vändas nu” (februari 2015)
  Sju av tio socialsekreterare funderar allvarligt på att söka jobb utanför socialtjänsten enligt Akademikerförbundet.
• ”Bryt tystnaden kring socialtjänstens kris” (augusti 2014)
  Socialarbetare: Den som påtalar brister kallas illojal och uppmanas byta jobb.
• ”Barn placeras hos dömda brottslingar” (februari 2016)
  Granskning av SvD.
• ”Staten höll inte löftet att skydda barnen” (februari 2016)
  Det behövs en ny vanvårdsutredning menar chef för vanvårdsutredningen 2011 enligt SvD,

Bara för att nämna ett fåtal…