Samma dag som mamman häktades så kördes han direkt tillbaka till pappa.

Detta trots att Elias berättat om de övergrepp som pappan utsatt honom för.
Det finns 17 vittnen.
Det har gjorts 9 orosanmälningar från ett flertal läkare, barnläkare och leg psykoterapeut som hört honom berätta och/eller dokumenterat skador på hans kropp.
Elias var tydlig. Det var pappa som skadat honom.

Efter två veckor togs Elias på polisförhör. Då skulle Elias ges möjlighet att berätta vad pappa gjort. Direkt efter förhöret skulle han tillbaka till pappa.
Tror du vågade Elias berätta?

Det har begåtts många misstag i detta ärende. Detta är bara några exempel.

Tidigare inlägg om Anna och Elias

 2018
25/11: Tvingas gömma sig för att skydda sitt barn
27/11: Annas ombud anser detta är en rättsskandal 
29/11: Socialtjänsten ignorerar experter
2/12: Inspelat samtal med åklagare 

2019
13/1: Socialtjänsten polisanmäler Anna då hon visar bilder på sin sons skadade kropp
26/1 Socialtjänsten vill placera Elias i jourhem. 
23/2 Anna är häktad i sin frånvaro. Ringer åklagaren.
10/3 Sammanfattning av Annas kamp
14/3 Oerhört tungt besked. Anna och Elias hämtades idag. 
23/3 Jag namnger och polisanmäler familjerättssekreterarna
28/3 Elias huvudvittne hämtas av polis
1/4  Anna omhäktad
6/4 Socialtjänsten polisanmäler hjälpsökande Anna
28/4 Rättegångarna mot Anna, Elias mamma
2/5 I tingsrätten idag för Anna
6/5 Stängda dörrar
7/5 Plötsligt visas ”hänsyn” till barnet
8/5 Kom till Annas rättegång nästa vecka
14/5 Annas fjärde dag i tingsrätten
14/5 Flera rapporterar från rättegången
15/5 Sista rättegångsdagen för Anna
15/5 Slutpläderingarna
16/5 Anna släpps ur häktet

 

 

 

Nedan rapporterar jag det som skett i rättssalen,  i grova drag. Observera att Anna och Elias egentligen heter något annat.
Se tidigare inlägg avseende övriga rättegångsdagar, förteckning längst ned.

Slutanföranden

Åklagaren:

Annas advokat har hävdat att hon agerade i nöd.
Åklagaren menar att det är restriktiv tillämpning av nöd.
Det ska vara en akut nödsituation och ska inte avse eventuella framtida nödsituationer. Han menar att Anna inte varit i nödsituation.Man kan inte göra ny egen riskbedömning när man har en gällande dom – om det inte framkommer nya betydelsefulla uppgifter som inte tidigare prövats.

Han menar att det inte framkommit några nya uppgifter. De som hörts har inte kommit med något nytt.

Den leg. psykoterapeut som är anklagad för medhjälp har litat blint på Anna. Åklagaren menar att de haft en personlig, icke professionell relation.

Ett antal läkare har hörts. De har gjort en bedömningar utifrån Anna. De har inte talat med pojken i enrum och har gjort sin bedömning även från de bilder som mamman presenterat. En läkare har funnits med i Annas liv sedan tidigare.

Mamman har även pratat med den fd polis som hördes som vittne. Hon har köpt Annas uppgifter och därmed varit djupt partisk.
Vi har även hört en barnpsykiatriker som aldrig träffat pojken.
Det är svårt att bedöma bevisvärdet av ljudfilerna och bilderna.
En nöd ska vara akut. Gamla ljudinspelningar kan inte utgöra nya bevis.

Det är Anna som skapat situationen själv.
Hon har lindat sin leg psykoterapeut runt sitt finger.

Socialtjänsten har sagt att hon ska hålla pojken hemma, inte att hon ska åka iväg med honom.

Uppgifterna kommer från Anna själv.

Vårdnadsdomen är tydlig. Pappan har vårdnaden.

Pojken har sagt saker direkt till olika personer. Det har alltid skett i mammas närhet , aldrig i skolan, aldrig till någon kompis.

Hur var pojkens reaktion när han kom till pappan?
Pappan säger att han var glad.

Han hade placerats hos pappan med säkerhetspersoner, släkt till pappan.

Pojken hördes en dryg vecka efter att han kommit tillbaka till pappa. Inte ett ord från pojken om att pappan utsatte honom.

Mamman försökte inte kontakta pappan när hon upptäckte blåmärkena. Hon borde ha ringt pappan och pratat med honom. Detta menar åklagaren är anmärkningsvärt.

Första åtalspunkten:
Grov egenmäktighet med barn. Pojken har inte fått prata med sin pappa, han har ryckts upp ur sin invanda miljö. Han har missat större delen av sitt första skolår. De har lagt ner stort arbete på att hitta mamma. Hon måste ha vidtagit stora åtgärder för att hålla sig gömd. Detta måste ha påverkat pojken.
Hemliga tvångsåtgärder har vidtagits för att finna dem.

Andra åtalspunkten:
Leg psykoterapeut som fört över pengar till henne samt har tagit lån – medhjälp till grov egenmäktighet med barn – grovt brott.
Han borde ha tagit reda på vad pengarna skulle användas till. Åklagaren hävdar att han känt till Annas planerade flykt. Lånet har möjliggjort att Anna kunnat hålla sig borta.

Tredje åtalspunkten:
Förtal – grovt
Det är uppenbart att Anna sett till att inlägg om deras situation spridits på Facebook.

Förtal även att skicka brev till pappans kontaktnät. Bifogat i brevet är en artikel samt ett intyg från psykoterapeuten. Brevet har skickats bl a till pojkens klassföräldrar samt till pappans släkt. Åklagaren menar att det är Anna som skickat dessa och att hon gjort det med syfte att smutskasta pappan.

Straffvärdet grov egenmäktighet med barn: minst sex månaders fängelse.

Grovt förtal: fängelsenivå anledningen är främst syftet (smutskasta pappan)

Skyddstillsyn vore en lämplig påföljd. Men hon har inte velat delta i samtal. Därför yrkar han på fängelse samt paragraf 7 utredning.
Det finns en risk att hon upprepar brottet.
Ska vara kvar i häktet tills paragraf sju utredning genomförts.

Pojkens företrädare

Vill tala i allmänna ordalag om hennes uppdrag.

Det är inte att ta ställning. Hon har att ta tillvara sin klients intressen i de aktuella förundersökningarna. Det finns förundersökningar både mot mamman och mot pappan.

”Det gäller att hålla huvudet kallt” och ändå med empati och objektivitet försöka biträda de allra viktigaste klienterna – våra barn. Hon vill inte bli påverkad av någon.

Min klient har det jobbigt. Hos pappa är det tråkigt. Hos mamma är det bra. Han har blivit utredd på tvären och längden allt han säger spelas in. Han får ständigt träffa nya vuxna. Hon undrar hur mycket egen tid han får med sin mamma eftersom han ständigt dras runt till nya personer . Hans pappan har smutskastats. Han mår inte bra av allt bråk. ”XXXX” är ett barn och vi måste se honom som det. Vi måste lita på att de myndigheter och domstolar som möter honom gör sitt jobb. Fd polisen som vittnat var något av en pionjär. Men, det gick för fort så helt plötsligt var alla män pedofiler. Sedan slog pendeln över åt andra hållet. Då fick vi kanske alltför höga krav på bevis. Men jag ska inte bedöma om de blåmärken han har. Han är en pojke som spelar fotboll och ramlar. Man kan välja att se det på olika sätt. Jag vet inte. Jag kan bara spekulera.

De vuxna som träffat pojken måste ifrågasätta sig själva. Har det verkligen varit synd om pojken? Var det rätt att flytta pojken från skola, syskon och fotboll.

Befann han sig i nöd?
Det är mamman som själv framkallat nöden genom att inte följa domen.

Om jag inte förde skadeståndskrav för pojken så skulle jag inte föra pojkens talan. Han har rätt till ersättning för den tid mamman varit på flykt. Tänk om han hade fått vara i skolan så hade det inte varit diskussioner om han skulle behöva gå om detta år eller ej. Han är berättigad till skadestånd.

Det är självklart för henne att leg psykoterapeut är skyldig. Genom att ställa medel till förfogande så har han möjliggjort flykten. Även han ska betala skadestånd till pojken.

Pappans advokat
Anser åtalet vara styrkt både för Anna o leg psykoterapeut.
Pappan instämmer i att det inte förekommit nöd.
Det har varken varit behövligt eller försvarligt at föra bort pojken.

För ett år sedan var det vårdnadsmål. Där hördes bl a socialtjänsten
Blåmärken visades upp,
Vårdnadsdomen var enhällig. Pappan fick ensam vårdnad sommaren 2018.

Mammans flykt är planerad. Ett av vittnena berättar dessutom att mamman sagt att hon vill ha tillbaka vårdnaden om pojken.

Råden från läkarna beror på vad man frågar om.

Mamman har varit övertygad om att pojken varit utsatt för övergrepp.

Pojken har utsatts för en mängd integritetskränkande undersökningar hos olika läkare.  Mamman har inte kontaktat pappan om något. Det enda hon gör är att besöka läkare ideligen. Det spelas in ljudfiler. Hittills känner hon till ett 30-tal ljudfiler. Oerhört pressad situation för pojken. Bilder som visas upp till flera olika personer. De tror på henne. Hon berättar först sin historia och sedan visar hon upp bilder. Det är så det går till. Många som hör henne köper okritiskt det som levereras. Den fd polisen har inte tagit del av alla handlingar i målet men har ändå skrivit en artikel.  Blåmärken kan komma av olika skäl.

Mamman har en absolut uppfattning och hon ger sig helt enkelt inte. När hon inte får det svar hon tänkt sig så går hon vidare till nästa.

De läkare som vittnat idag har även prövats i vårdnadsmålet. Mamman är alltid närvarande. Hon går till läkare hon redan känner.

De har sett en hel del fotografier som inte säger något. Pappan har berättat att pojken ofta får blåmärken.

Leg psykoterapeut skriver sitt första intyg efter att ha träffat pojken bara ett fåtal tillfällen. Han har inte kontrollerat fakta. Han litar på Anna.

Anna menar att alla utredningar är felaktiga, att socialtjänsten påverkar domare genom att undanhålla bevisning. Detta handlar om en mamma som vill ha vårdnaden om sitt barn. Läkare är skyldiga att anmäla. Vem är det som anmäler? Mamman.

Pappan menar att han varit utsatt för kontinuerlig utredning av polis o socialtjänst – allt beroende på mammans anklagelser. För pojken skull stänger han av allt. Han blev chockad över att hon försvann med pojken. Han har letat på flera ställen, nästan varje dag. Han kunde inte arbeta. Han har mått dåligt. Fysiskt och psykiskt. Han blev rädd och har vidtagit skyddsåtgärder. Han har varit sjukskriven på deltid. Har förlorat mkt arbetstid. All publicering har påverkat hans liv på mkt negativt sätt. Han har utstått allvarlig kränkning som kommer att följa honom lång tid framöver.

Pappan yrkar ersättning för kränkning.

All publicitet har bidragit till att han mår dåligt och att sonen skadas.

Försvaret

Annas advokat

Detta handlar om en förtvivlad mamma som med alla medel försökt skydda sin son. Genom sitt agerande har hon förhindrat att pojken utsätts för nya övergrepp och ny misshandel.

Nöd uppstår då barnet riskerar att utsättas för övergrepp av den som har hand om barnet.

Försvaret menar att det visst framkommit nya uppgifter som innebär att hon befunnit sig i nöd. Socialtjänsten har inte skyddat pojken. De har beslutat sig för att sluta tro på mamman.

Allt som Anna gör vänds emot henne. Man har inte tagit hänsyn till att hon faktiskt återgett vad pojken berättat att han varit utsatt för. De har frågat ut pojken inför pappan.

De har bortsett från tre läkares och leg psykoterapeuts orosanmälningar. När pojken kommit till socialtjänsten med blåmärke så utelämnas hans blåtira ur dokumentationen.

De har sagt till Anna att ”du har en dom du måste följa, annars kan det bli förändringar för dig”. Det spelar ingen roll vad Anna säger eller gör.

Vad skulle hon göra? Vad är viktigare för en mamma än att skydda sitt barn.

Om mammans trovärdighet:
Hon har koll på allt och kan lämna tydlig redogörelse över det som pojken berättat och visat upp. Hon har agerat för sin sons bästa. Hon har inte planerat flykt. Hon har inte packat väska. Hon reste utomlands under sommaren 2018 med pojken. Hade hon planerat så hade hon kunna dra då. Då hade hon även pojkens pass.

Ljudinspelningar med myndighetspersoner ska inte ligga henne till last. Pga att myndighetspersoner utelämnat viktig information har hon tappat förtroendet för dem.

Försvaret har har lagt fram omfattande bevisning. Men de har sållat rejält. Materialet har varit omfattande. De har åberopat vittnen som inte hörts i vårdnadsmålet. Syftet med omfattande bevisning ska visa att det framkommit nya uppgifter som gör att hon befunnit sig i nödsituation.

En stor del av bevisning är ljudfiler som inte spelats upp i vårdnadsärendet. Flera ligger i tiden efter domen.

Det är inte rimligt att mamman skulle förmått pojken att säga det han sagt. Han är tydlig och rättar när det blir fel. Skälet måste beaktas. Socialtjänsten förvrängde det hon sa. Syftet har varit att hjälpa sonen. I ljudfilerna berättar pojken tydligt vad som händer. De spelades inte upp i vårdnadsärendet. Detta visar att hon befunnit sig i nöd.

Pojken berättar exempelvis att socialtanten försökt få honom att säga att ”det är mamma som tvingat” honom säga det han berättat. Men det hävdar han bestämt att det inte stämmer. De utförde inte utredningen på ett proffsig sätt. Den har till och med IVO-anmälts.

Efter domen så berättar pojken konkret om de övergrepp som pappan utsatt honom för.

Det som framgår är konkreta anmärkningsvärda detaljer.
De ger stöd för att han utsatts efter vårdnadsdomen.

Ljudfilerna med samtal med socialtjänsten ger också stöd för att Anna agerat i nöd.

Socialtjänsten sa att hon ska hålla pojken hemma och inte gå till pappa. Den var inte med vid vårdnadsdomen. Anna är som förälder ytterst ansvarig för att skydda sitt barn.

Även omständigheten att pojken bor kvar under utredningstiden är ytterst anmärkningsvärt. Det finns flera ljudfiler som visar att socialtjänsten inte tagit Anna på allvar. Vittnen med stor erfarenhet har kritiserat socialtjänsten då de funnit det anmärkningsvärt att pojken förhörts när han är placerad hos pappan. Tidigare vittnen – experter –  menar att detta går tvärt emot hur dessa ärenden ska handläggas. Barnläkarna ger stöd för att hon haft befogad anledning att skydda honom. Det har funnits starka skäl att skydda pojken. De har uppfatta Anna som adekvat. Läkarna står fast vid sina bedömningar. Deras bedömningar ligger till grund för Annas agerande. Pojken visade dessutom med hjälp av gosedjur hur övergreppen gått till.

Tre läkare samt leg psykoterapeut har gjort gemensam orosanmälan. Läkare hördes inte i vårdnadsmålet. De hördes inte heller av socialtjänsten och förekommer inte heller i den förundersökning som skett.

Intyget från leg psyk fanns inte heller med när tingsrätten dömde i vårdnadsfrågan maj 2018. Han vittnade inte. Han har är den som känt pojken längst. Han står fast vid sin slutsats.

Fotografier har försvaret åberopat. Stort bevisvärde. De visar pojkens ansikte samt skador på hans kropp. Inte bara märken på benen som kunde komma från fotboll. Skadorna kommer alltid på samma ställen. Det finns även skador på pojkens privata delar. Det finns bilder på skador både före och även efter domen. Vittnen har sett skador både före och efter vårdnadsdomen. De beskriver blåmärken som inte är normala. Han har berättat att det är pappa och att ingen vuxen lyssnar. Mamman var då inte i närheten.

Barnläkarens vittnesmål är av stor vikt. Hon har bevittnat blåmärken på pojkens kropp. Pojken berättar och visar hur pappan slår. Hon har gått utbildning i hur man pratar med barn. Pojken har också berättat om de sexuella övergreppen. Hon gjorde polisanmälan vilket är ovanligt.

Pappan har blivit delgiven misstanke om brott efter vårdnadsdomen. Detta  är första gången han hörts. Han har ingen förklaring till blåmärkena. Han har inte sett dem. Det är anmärkningsvärt att han inte noterat dessa

Det är samma åklagare som utrett pappans misstänkta brott. Misstankarna mot pappan läggs ned istället åtalas mamman för brott.

När pojken undersöks av läkare så har han varit i två veckor hos pappan.
Under förhöret skiner han upp när han berättar om mamma. När han får frågor om pappa så säger han att pappa är arg.
När han får frågan om pappa har gjort något som inte är bra så dröjer han med sitt svar.
Kan han tänka sig att komma tillbaka? Då nickar han.

Det har varit fråga om en akut nödsituation. Hon är övertygad om att hon skyddar honom mot fortsatta övergrepp. Det har varit försvarligt. Mammans enda syfte har varit att sonen ska få hjälp. Hon har agerat utifrån pojkens bästa. Det handlar inte om vårdnaden utan att hon ska skydda sin son. Hon har tidigare lämnat över sonen trots att hon har misstänkt att han varit utsatt. Efter flykten tog hon kontakt med socialtjänsten med flera för att få hjälp. Hon vill att pojken ska få skydd så att de ska få normalt liv. Vittnen som sett dem när de varit på flykt intygar att hon är en bra mor. Hon gav honom tid och hade mycket tålamod. Han har träffat barn i liknande ålder. Han har haft utbildningspass liknande lektioner i skolan. Hon har agerat försvarligt. Åtalet ska ogillas.

Mor och son har en tät och god relation. Det har flera vittnat om. Brottet ska inte bedömas som grovt.

FÖRTALET. Det är inte hon som lagt ut det inlägget på Facbook och hon har inte bett någon annan göra det. Syftet med texten var ett rop på hjälp. Vidare nämndes det ingenting om sexuella övergrepp på Facebook där hon bara har 600 vänner. Det är ett stängt konto. Andra som delat och vittnat menar att de delar flera inlägg varje dag och att det inte fått särskild uppmärksamhet.

Pappan har delat inlägg om mammans påstådda psykiska status som fått större spridning. Det finns inget bevis för att det är Anna som skickat brevet. Hon har haft stort stöd genom processen. De flesta som fått breven har ingen koppling till varandra. Utifrån var de är poststämplade så kan man inte knyta henne till det misstänkta brottet. Bilagorna har förekommit på flera olika ställen.

Det har varit försvarligt av henne att skriva ner sin historia. Hon hade inte möjlighet att kontakta sina vänner.

Angående efterlysningen som pekar ut Anna som brottsling; Det har dementerats att socialtjänsten står bakom. Förundersökning om förtal pågår.

Av pappans läkarintyg framgår att det finns flera anledningar till att han sjukskrivits. Han sjukskrivs inte vid bortförandet utan långt senare, i samband med sin mors bortgång. Han är fortsatt sjukskriven när pojken kommit åter. Det har även framkommit att pappan vetat ungefär var de befunnit sig men han har inte åkt dit för att leta.

Det yrkade skadeståndsbeloppet ligger för högt.

Häktningen ska hävas och hon ska försättas på fri fot.

EFTER SLUTPLÄDERINGARNA ÖVERLADE RÄTTEN. 
ANNA SLÄPPTES SEDAN UR HÄKTET.

***

Kortfattad bakgrund:
Trots att flera experter träffat Elias och hört honom berätta om de övergrepp pappan utsatt honom för så ansåg socialtjänst och domstol att pappan skulle ha vårdnaden. Anna gjorde det hon enligt lag är skyldig att göra – hon skyddade sitt barn. Utan stöd från myndigheterna så kände hon sig tvungen att gömma sig med Elias. Sex poliser hämtade dem den 13/3. Anna har suttit häktad sedan dess – med restriktioner.
Hon är åtalad för grovt förtal samt egenmäktighet med barn, grovt brott. 

Mina inlägg om Anna och Elias

 2018
25/11: Tvingas gömma sig för att skydda sitt barn
27/11: Annas ombud anser detta är en rättsskandal 
29/11: Socialtjänsten ignorerar experter
2/12: Inspelat samtal med åklagare 

2019
13/1: Socialtjänsten polisanmäler Anna då hon visar bilder på sin sons skadade kropp
26/1 Socialtjänsten vill placera Elias i jourhem. 
23/2 Anna är häktad i sin frånvaro. Ringer åklagaren.
10/3 Sammanfattning av Annas kamp
14/3 Oerhört tungt besked. Anna och Elias hämtades idag. 
23/3 Jag namnger och polisanmäler familjerättssekreterarna
28/3 Elias huvudvittne hämtas av polis
1/4  Anna omhäktad
6/4 Socialtjänsten polisanmäler hjälpsökande Anna
28/4 Rättegångarna mot Anna, Elias mamma
2/5 I tingsrätten idag för Anna
6/5 Stängda dörrar
7/5 Plötsligt visas ”hänsyn” till barnet
8/5 Kom till Annas rättegång nästa vecka
14/5 Annas fjärde dag i tingsrätten
15/5 Sista rättegångsdagen för Anna
15/5 Slutpläderingarna
16/5 Anna släpps ur häktet

Idag är femte och sista rättegångsdagen för Anna.

Nedan rapporterar jag det som sker,  i grova drag från rättssalen. Observera att Anna och Elias egentligen heter något annat.

VITTNE: dotter till den leg psykoterapeut som är åtalad till medhjälp

De har stark, tät och fin relation. Hon vet att han är engagerad och vill hjälpa utsatta människor. Han är empatisk. Han har berättat att han har hjälpt en kvinna och hennes son, även ekonomiskt. Pappan är hennes idol. Hon har inte lagt märke till att han har sviktande minne.

Anna hörs

Hon beskriver att det har gjorts fem olika förundersökningar. Ingen har lett till åtal. Hon är kritisk till hur ärendet skötts.

Socialtjänsten skickar dm till polisen där de informerar att det är mamma det är fel på. Anmälan lades ned.

Pojken är kvar hos pappan vid tiden för förundersökningen. Elias uttrycker att han är rädd för ”tanterna”.

Anmälan som kom till socialtjänsten från BUP. Pappan motarbetade kontakten med BUP. Lades ned utan att pojken hörs. Hembesök gjordes ej.

Efter att hon sattes i häkte skjutsades pojken direkt till pappan utan att först höras.
Hon lyssnar bara på sitt barn och anser att hon utsatts för mycket förtal.
Hon menar att hon inledningsvis inte förhindrat pappan från att träffa sonen. Tvärtom så var det pappan som valde att inte träffa Elias under fyra månader.
Hon har varit lyhörd för sin son. Hon har följt läkares rekommendationer.
Hon har tillskrivits psykiatriska diagnoser av pappan och de myndighetspersoner han har varit i kontakt med utan att hon undersökts.
Hon anklagas även för att vara psykiskt labil. En bild som motparten har skapat och som förorsakat henne stort lidande.
Man har kört över både henne och pojken.
Skador på pojken har aldrig kollats upp. Pappan har avbokat läkarbesök.

Domaren frågar hur hon ställer sig till samhällstjänst? Hon samtycker om det skulle bli aktuellt.

Åklagaren vill att hon ska genom gå en paragraf 7 utredning.

Anna beskriver att hon  fått frågan tidigare men avböjt på grund av att hon tycker att hon redan genomgått alltför många utredningar. Hon är rädd för utredningar och fick inte tag på sin advokat för att få veta vad just denna utredningen skulle gå ut på.

VITTNE barnpsykiater sedan 45 år tillbaka, specialistkompetens inom området

Gjorde anmälan till IVO efter att hon läst socialtjänstens utredning. Den var varken logisk eller konsekvent.  Man tillskrev mamman bara det negativa. De ville inte lyssna på hennes misstankar om övergrepp. Hon tog del av flera utredningar. De följde samma linje som den första. En del intyg till mammans fördel saknades. Läkarintyg saknades också. De lastade mamman för att hon sökte hjälp. Mamman blev även kritiserad för att hon fotograferat pojken. Det finns ingen anteckning från socialtjänsten om hur man talar med barnet om man misstänker övergrepp. När det kommer misstanke om att ett barn far illa så är hennes erfarenhet att man har ett samrådsmöte där man gör upp en plan, man skyddar barnet från den misstänkta förövaren. Så har icke skett i detta fall.

Annas advokat frågar:
Vad anser hon om att pojken förhörts när pappan varit närvarande?
– Det är oetiskt. Barn kan inte berätta i sådana situationer. Barnet skall förhöras av proffs. Det är ett övergrepp mot barnet att hålla förhör på detta sätt.
Hur ser hon på att barnet placerats direkt hos pappan efter att Anna häktats?
– Det är orimligt. Barnet ska inte ha kontakt med den misstänkta under utredning.
Allmän fråga, ska man ta barn på allvar när de berättar om övergrepp?
– Man ska ta barnet på allvar och sedan utreda. Särskilt om barnet berättat detaljer som de inte skulle känna till om de inte varit utsatta.

NYTT VITTNE väninna till Anna
När hon träffade dem såg hon många blåmärken på Elias armar. Även på benen.
Hon frågade vad som hade hänt. Han svarade inte direkt. Men lite senare kom han självmant och sa  ”det är pappa som gör det här”. Mamman var och hämtade pizza när han berättade. Hon upplevde att pojken blev lättad efter att han berättat. Hon är van med barn och ser vilken bra mamma Anna är. Hon är mycket orolig över pojken och anser att mammans oro är befogad.

VITTNE barnläkare, doktorerat nyfödda barn och smärta, MI utbildad (motiverande samtal, generell samtalsteknik)

Elias mådde dåligt när han kom till det närakut där hon arbetar. Hon försöker alltid skapa kontakt med barnen på olika sätt innan undersökning. Hon såg hans skador på ryggen när hon lyssnade på lungorna. Elias berättade att det var pappan som skadat honom. Han gav intryck av att vara orolig.

Vittnet beskriver de skador som hon såg på pojkens kropp.
Elias slog mamman på benet. När läkaren frågade varför så svarade han att det var så som pappa brukar göra. Sedan berättar han även om de sexuella övergrepp som pappan utsätter honom för. Elias tittade henne i ögonen när han berättade. Mamman kramade om honom och verkade omsorgsfull.

Hon gjorde polisanmälan pga att det som pojken berättade var adekvat. Annars brukar hon främst göra orosanmälan till socialtjänsten.

Pojkens företrädare frågar om hon kunde bedöma de skador som pojken visade. Hade han inte ramlat?
– Det var hennes bedömning att blåmärkena satt på så sätt att det föranledde polisanmälan.

***

Kortfattad bakgrund:
Trots att flera experter träffat Elias och hört honom berätta om de övergrepp pappan utsatt honom för så ansåg socialtjänst och domstol att pappan skulle ha vårdnaden. Anna gjorde det hon enligt lag är skyldig att göra – hon skyddade sitt barn. Utan stöd från myndigheterna så kände hon sig tvungen att gömma sig med Elias. Sex poliser hämtade dem den 13/3. Anna har suttit häktad sedan dess – med restriktioner.
Hon är åtalad för grovt förtal samt egenmäktighet med barn, grovt brott.

Mina inlägg om Anna och Elias
2018
25/11: Tvingas gömma sig för att skydda sitt barn
27/11: Annas ombud anser detta är en rättsskandal 
29/11: Socialtjänsten ignorerar experter
2/12: Inspelat samtal med åklagare 

2019
13/1: Socialtjänsten polisanmäler Anna då hon visar bilder på sin sons skadade kropp
26/1 Socialtjänsten vill placera Elias i jourhem. 
23/2 Anna är häktad i sin frånvaro. Ringer åklagaren.
10/3 Sammanfattning av Annas kamp
14/3 Oerhört tungt besked. Anna och Elias hämtades idag. 
23/3 Jag namnger och polisanmäler familjerättssekreterarna
28/3 Elias huvudvittne hämtas av polis
1/4  Anna omhäktad
6/4 Socialtjänsten polisanmäler hjälpsökande Anna
28/4 Rättegångarna mot Anna, Elias mamma
2/5 I tingsrätten idag för Anna
6/5 Stängda dörrar
7/5 Plötsligt visas ”hänsyn” till barnet
8/5 Kom till Annas rättegång nästa vecka
14/5 Annas fjärde dag i tingsrätten
15/5 Sista rättegångsdagen för Anna
15/5 Slutpläderingarna
16/5 Anna släpps ur häktet

Idag är det den fjärde rättegångsdagen för Anna. Hon står anklagad för förtal och grov egenmäktighet med barn.

Kort bakgrund:
Trots att flera experter träffat Elias och hört honom berätta om de övergrepp pappan utsatt honom för så ansåg socialtjänst och domstol att pappan skulle ha vårdnaden. Anna gjorde det hon enligt lag är skyldig att göra – hon skyddade sitt barn. Utan stöd från myndigheterna så kände hon sig tvungen att gömma sig med Elias. Sex poliser hämtade dem den 13/3. Anna har suttit häktad sedan dess – med restriktioner.
Hon är åtalad för grovt förtal samt egenmäktighet med barn, grovt brott.

Kom gärna till tingsrätten i Stockholm (Rådhuset) för att visa ditt stöd. BRY finns på plats direkt efter säkerhetskontrollen.

• 12. 40 idag för dig som vill sitta med i eftermiddag
• 8.40 imorgon bitti

Nedan rapporterar jag det som sker,  i grova drag från rättssalen. Observera att Anna och Elias egentligen heter något annat:

Förhör med Anna fortsätter från förra rättegångsdagen.

Elias företrädare inledde med att ställa frågor till Anna:
Hon ställer frågor ang en bilolycka som Anna var med om.
Hade hon fått psykiska skador efter bilolyckan?
– Nej, bara fysiska, svarade Anna.
Advokaten frågar om hon bott på skyddat boende i samband med att hon lämnat pappan.
Anna beskriver att hon blivit erbjuden stöd i samband med födseln. Barnmorskorna blev oroliga på grund av pappans misshandel. Hon tackade nej.
Advokaten frågar om Anna upplever att hon blivit tagen på allvar någon gång.
Anna menar att problemen kom när pappan kom in i bilden. Han utsatte henne för misshandel och är bra på att manipulera.

Pappans advokat ställer frågor till Anna:
Vad arbetade Anna med?
Vad försörjde hon sig på?
Anna berättade om sin utbildningar och vad hon tidigare arbetat med. Hon lämnade anställningen då hon fattat beslut om att studera. Hon hade studiemedel.
Har hon varit sjukskriven?
– Nej.
Hon har inte haft någon inkomst under hösten 2018 då hon levde på flykt.
Ljudinspelningarna med pojken, hur många har Anna spelat in när det gäller frågor till Elias?
– 3-4 st.
Anna menar att hon mest spelat in samtal med myndighetspersoner.
Nu pågår den sjätte vårdnadsutredningen sedan 2015. Finns det någon av de som gjort utredningarna som hon litar på?
Anna menar att hon upplevde att hon inte blev tagen på allvar.

Kl 09.30 begär pappans advokat stängda dörrar vilket domaren godkänner.

Efter 20 minuter öppnades dörrarna igen.

Pappans advokat fortsätter förhöra Anna.
Hur mådde Elias under flykten?
– Han var utåtagerande och mådde dåligt. Men med tiden började han må allt bättre.
Det finns flera utredningar från socialtjänsten som pekar på att Elias har det bra hos pappa. Domstolen har dessutom givit pappan vårdnaden. Vad ska få Anna att känna sig trygg?
– Att pojken får skydd från pappans övergrepp och våld. Anna menar att hon inte blir tagen på allvar av myndigheterna.

Kände hon de olika läkare som dokumenterat skadorna på Elias kropp sedan tidigare?
– Anna berättar att hon träffat några sedan tidigare men att en del var nya kontakter.
Vem hade uppmuntrat henne att fly?
Det beslutet fattade hon själv. Hon flydde för att hon inte stod ut att se pojkens skador.
Varför spelade Anna in Elias?
– Till en början kunde hon inte förstå varför han inte ville åka tillbaka till pappan. Sedan började han rita teckningar, berätta vad pappan gjorde. Han beskrev tydligt trots att han bara var fem år gammal.
Hon blev förtvivlad över det hon hörde.
Han berättade samma om och om igen. Detaljerade beskrivningar av vad pappan gjorde.
Anna berättar om när en konsult från socialtjänsten dolt vad pojken berättat och därmed påverkat kommande utredningarna. Ingen tog Annas oro på allvar. Trots att hon visat bilder på skador på Elias kropp. Hon berättar också hur allt vänts emot henne i den fortsatta utredningen.

Annas advokat förhör Anna:
Anna berättar att flera läkare som träffat pojken uttryckt stark oro.
Pojken mår mycket dåligt.
Ingen utreder.
Socialtjänsten ignorerar anmälningarna. Istället polisanmäler de Anna. De menar att Anna kränker pojkens integritet genom att fotografera skadorna på kroppen.
Ingen läkare förhörs.
Ingen frågar pojken.
En chef på socialkontoret menar att det är Annas ansvar att skydda pojken om hon har uppriktig oro.
De har frågat pojken inför pappan om pappan slår honom. Elias sa ”jag vågade inte säga som det är”.
Elias fick förtroende för en leg psykoterapeut som han träffade under flera gånger. Pojken berättade detaljerat vad han varit med om.
Anna beskrev hur skadorna fortsatte, under flera månader. Elias var tydlig med vem som utsatte honom och hur det gick till.
Anna beskriver den frustration hon känner över att inte får hjälp.
Hon går till ytterligare en läkare som ser skadorna på pojkens kropp. Även där berättar Elias vad han varit med om.
Socialtjänsten menar att hon fortfarande hittar på.

En dag fick hon nog.

Efter flykten ville inte Elias berätta mer. Han visade upp ett aggressivt och sexualiserat beteende.  Han har uttryckt önska om att pappan skulle dö. Hon kontaktar socialförvaltningen igen. De tar henne fortfarande inte på allvar.

Annas advokat tar paus i förhöret med Anna pga att ett vittne skall höras.

Vittne: läkare, även psykolog som träffat Anna och Elias

Annas advokat frågar och läkaren/psykologen berättar:
Träffade Elias första gången 2015. Det var då oron signalerades för första gången. Pojken berättade vad han varit med om. Han signalerade också på andra sätt att han inte mådde bra. Han har sett skador på pojkens kropp vilket han ansåg krävde ytterligare utredning. Han skickade remiss vidare till specialister. Han gjorde också en orosanmälan. Han har undersökt pojken vid flera tillfällen. Pojken var tystlåten när det kom till pappan. Han berättade inte men visade hur pappan brukade göra. Mamman uppfattade han som sansad. Han fick även ta del av bilder som mamma visade. Det var undersökningen av pojken som föranledde hans orosanmälan. Han gjorde ytterligare en orosanmälan då han förstod att ingenting förändrats. Han har även varit i kontakt med polis. Han rekommenderade en objektiv utredning. Han menar att det var uppseendeväckande och ytterst inkompetent av socialtjänsten att fråga ut pojken inför pappan. Han är orolig för pojken. Mamman har också uttryckt rädsla då socialtjänsten sagt att om hon inte slutar ta pojken till läkare så får hon inte träffa honom. Detta måste bryta mot barnkonventionen. Han är också kritisk till att pojken förhörts efter att han flyttats tillbaka till pappan och att förhöret skett när pappan var närvarande.

Åklagaren frågar:
Kände han Anna sedan tidigare?
– De hade träffats några år tidigare.
Hur kommer det sig att hon visade bilder?
– Oro. Hon var orolig.
Är det normalt att titta på bilder när patienten är där?
– Ja, det blir vanligare och vanligare med dagens teknik.
Hade han tagit del av socialtjänstens utredningar?
– Han har inte granskat dem men han har sett dem. Det är inget ovanligt.

Elias företrädare förhör vittnet
Var Elias med när han fick höra inspelningarna?
– Ja, han var i rummet.
Har det hänt att du lämnat överdrivna uppgifter till Försäkringskassan i något ärende?
– Nej.

Pappans advokat frågar:
Hur många gånger har han träffat Elias?
– Mellan 6-7 gånger.
Har han sjukskrivit mamman?
– Ja, för ryggproblem.

Annas advokat fortsätter nu förhöret med Anna

Hur mådde Anna när hon var på flykt?
– Dåligt. Hon kände sig stressad och kämpade för att finna lösning. Under tiden på flykt fick hon besked om att pappan godkänt att pojken placerades i jourhem om hon gav sig tillkänna. Men hon hade tappat förtroende. Det visade sig också att pojken placerades direkt hos pappan, innan han ens förhördes.

Strax efter 12 blir det stängda dörrar igen. Vi får komma in efter lunch.

Efter lunch

Förhör med leg psykoterapeut som träffat Elias vid ett flertal tillfällen. Han är även åtalad för medhjälp.
Han berättar att han är socionom och leg psykoterapeut. Har bl a arbetat inom barnpsykiatrin och har utbildat stödpersoner. Han har arbetat ideellt inom olika föreningar.
Åklagare inleder förhören
Hur träffades de?
– Det var en annan förening som rekommenderade Anna att ta kontakt med honom. Han gjorde hembesök hos dem vid ett tiotal tillfällen.
Var är Anna när han träffar Elias?
– Hon lagar mat eller handlar mat.
Hur snabbt gick det att få kontakt med Elias?
– Det gick snabbt. Han har god hand med barn och har lätt att få kontakt.
Hur många gånger hade du träffat pojken när du skrev utlåtandet.
– Ett par gånger.
Vad skulle intyget användas till? Skulle det användas i en vårdnadsprocess?
– Minns inte.
Hade mamman bett honom skriva?
– Han brukar skriva utlåtande och minns inte exakt vad som föranledde att han skrev det första.
Hade han någon roll i vårdnadsmålet?
– Nej, han blev inte kallad som vittne i rättegång om vårdnaden.
Vilken är din relation till Anna, hur utvecklades den?
– Hon är en trevlig och klok person. Idag är hon som en vän. Men deras första relation var hon som klient. De har en respektfull relation. Han tycker även om Anna som kvinna.
Hur kommer det sig att han tog ett gemensamt lån med Anna?
– Han visste att Anna hade ont om pengar och av medmänsklig kärlek så ville han hjälpa henne.

Under detta förhör pekar leg psykoterapeuten på att han har aldrig sett några tecken på att Anna skulle ha några psykiatriska åkommor.

Pappans advokat frågar:

Vad hade du för information innan du träffade Anna?
– Han visste att det fanns misstanke om övergrepp.
Har du haft kontakt med läkare som nyss vittnat? Och med Annas tidigare juridiska ombud?
– Ja de har haft kontakt för att försöka hjälpa Elias utifrån deras olika professioner.

Nytt vittne
Läkare som träffat Elias
Han är barnläkare på sjukhus. Tar främst emot akut sjuka barn.
Anna hade kommit med pojken. Hon uttryckte oro över vad som
sker mellan far och son. Han gör en medicinsk undersökning. Han noterar avvikelse på pojkens privata delar. Men han kan inte säga säkert vad det beror på. Han tyckte det var anmärkningsvärt vad pojken berättade. Han kommer ihåg vad Elias berättade. Utifrån detta anser han att det borde utredas. Han gjorde en orosanmälan till socialtjänsten. Socialtjänsten agerade inte. Han följde själv upp. Han skickar en remiss vidare till BUP.

Nytt vittne
f.d. polis har arbetat som vålds- och sexualbrottsutredare, författare, föreläsare.
Ju mer hon läste om Anna och Elias, och ju mer hon hörde desto mer förskräckt blev hon. Hon har tagit del av utredningar. Kontaktat socialtjänsten.
Hon pekar på att det finns nio personer som kan vittna om vad barnet har berättat och visat upp. Utifrån hennes profession anmärker hon på att det är socialtjänsten som förhört barnet, men det är polisens sak att utreda brott. Man har förhört pojken medan han fortfarande bor kvar hos pappan. Hon är kritisk till att pappan närvarande. Förfärligt att socialtjänsten placerade pojken hos pappan igen.
Hon har aldrig sett ett så misskött ärende. Hon har anmält ärendet till IVO. Hon kommenterar Annas ljudfiler med pojken. Anna har ställt frågor på ett bra sätt.
Hon har träffat pojken och pratat med honom. Han har bra minne. Man måste ta honom på allvar.

Åklagaren och pojkens företrädare tar upp en debattartikel som hon skrivit om fallet. De tar även upp ett bandat samtal som hon haft med åklagare som nu ligger på Youtube. Vittnet säger:
– Vad ska vi annars göra när ingen lyssnar? Barnahusen fungerar inte längre. Här har man gjort allting fel.

Fortsatt förhör med leg psykoterapeut

Hans advokat frågar honom om hans känslor för Anna.
– Han tycker mycket bra om henne. När hon berättade om sina ekonomiska problem så tvekade han inte att hjälpa henne. Han gjorde det av mänsklig medkänsla. Han litar på Anna. Han behövde inte veta vart pengarna skulle gå. De har aldrig talat om att Anna skulle fly.

Annas advokat vill höra mer vad han har sett/hört:
Han har sett blåmärken efter slag. Pojken har berättat att det är pappan som slagit honom. Han står fast vid det han skrivit i sina intyg.

Han har sett förhöret med Elias på film. Förhörsledaren skapade ingen kontakt med barnet.

Är Annas oro befogad?
– Absolut.

Dagens rättegång slutade.

Imorgon hörs flera vittnen på förmiddagen och på eftermiddagen är det slutplädering.

***

Kortfattad bakgrund:
Trots att flera experter träffat Elias och hört honom berätta om de övergrepp pappan utsatt honom för så ansåg socialtjänst och domstol att pappan skulle ha vårdnaden. Anna gjorde det hon enligt lag är skyldig att göra – hon skyddade sitt barn. Utan stöd från myndigheterna så kände hon sig tvungen att gömma sig med Elias. Sex poliser hämtade dem den 13/3. Anna har suttit häktad sedan dess – med restriktioner.
Hon är åtalad för grovt förtal samt egenmäktighet med barn, grovt brott.

Mina inlägg om Anna och Elias

2018
25/11: Tvingas gömma sig för att skydda sitt barn
27/11: Annas ombud anser detta är en rättsskandal 
29/11: Socialtjänsten ignorerar experter
2/12: Inspelat samtal med åklagare 

2019
13/1: Socialtjänsten polisanmäler Anna då hon visar bilder på sin sons skadade kropp
26/1 Socialtjänsten vill placera Elias i jourhem. 
23/2 Anna är häktad i sin frånvaro. Ringer åklagaren.
10/3 Sammanfattning av Annas kamp
14/3 Oerhört tungt besked. Anna och Elias hämtades idag. 
23/3 Jag namnger och polisanmäler familjerättssekreterarna
28/3 Elias huvudvittne hämtas av polis
1/4  Anna omhäktad
6/4 Socialtjänsten polisanmäler hjälpsökande Anna
28/4 Rättegångarna mot Anna, Elias mamma
2/5 I tingsrätten idag för Anna
6/5 Stängda dörrar
7/5 Plötsligt visas ”hänsyn” till barnet
8/5 Kom till Annas rättegång nästa vecka
14/5 Annas fjärde dag i tingsrätten
15/5 Sista rättegångsdagen för Anna
15/5 Slutpläderingarna
16/5 Anna släpps ur häktet

 

 

Efter gårdagens förhandling beslutade domaren att öppna dörrarna för allmänheten igen.

Igår fattade domaren beslut om att förhandlingen skulle ske bakom stängda dörrar. Elias advokat ansåg att pojken måste skyddas. Han hade redan exponerats mer än tillräckligt. Det var därför som dörrarna stängdes. Både Annas advokat och åklagaren ansåg dock att förhandlingen kunde vara öppen.

Helt plötsligt tar man hänsyn till Elias.
Helt plötsligt har han en egen företrädare.
Men när han berättade om våld och övergrepp så lyssnade varken socialtjänst, åklagare eller polis.

Innan dörrarna stängdes så vittnade en person som träffat både Elias och Anna. Hon var tydlig med att hon bevittnat blåmärken på pojkens armar.

Så vitt jag vet så sker fortsatt förhandling bakom stängda dörrar så jag kan inte rapportera mer från själva rättegången. Däremot har jag tillgång till förundersökningsprotokollet (400 sidor). Där finns en hel del som är mycket anmärkningsvärt. Fortsättning följer…

Kortfattad bakgrund:
Trots att flera experter träffat Elias och hört honom berätta om de övergrepp pappan utsatt honom för så ansåg socialtjänst och domstol att pappan skulle ha vårdnaden. Anna gjorde det hon enligt lag är skyldig att göra – hon skyddade sitt barn. Utan stöd från myndigheterna så kände hon sig tvungen att gömma sig med Elias. Sex poliser hämtade dem den 13/3. Anna har suttit häktad sedan dess.

Mina inlägg om Anna och Elias

 2018
25/11: Tvingas gömma sig för att skydda sitt barn
27/11: Annas ombud anser detta är en rättsskandal 
29/11: Socialtjänsten ignorerar experter
2/12: Inspelat samtal med åklagare 

2019
13/1: Socialtjänsten polisanmäler Anna då hon visar bilder på sin sons skadade kropp
26/1 Socialtjänsten vill placera Elias i jourhem. 
23/2 Anna är häktad i sin frånvaro. Ringer åklagaren.
10/3 Sammanfattning av Annas kamp
14/3 Oerhört tungt besked. Anna och Elias hämtades idag. 
23/3 Jag namnger och polisanmäler familjerättssekreterarna
28/3 Elias huvudvittne hämtas av polis
1/4  Anna omhäktad
6/4 Socialtjänsten polisanmäler hjälpsökande Anna
28/4 Rättegångarna mot Anna, Elias mamma
2/5 I tingsrätten idag för Anna
6/5 Stängda dörrar
7/5 Plötsligt visas ”hänsyn” till barnet
8/5 Kom till Annas rättegång nästa vecka
14/5 Annas fjärde dag i tingsrätten
15/5 Sista rättegångsdagen för Anna
15/5 Slutpläderingarna
16/5 Anna släpps ur häktet

 

Idag pågår rättegång ang förtal.

Kort bakgrund:

Trots att flera experter träffat Elias och hört honom berätta om de övergrepp pappan utsatt honom för så ansåg socialtjänst och domstol att pappan skulle ha vårdnaden. Anna gjorde det hon enligt lag är skyldig att göra – hon skyddade sitt barn. Utan stöd från myndigheterna så kände hon sig tvungen att gömma sig med Elias. Sex poliser hämtade dem den 13/3.

Ur stämningsansökan:

”ANNA har lagt upp eller förmått annan att lägga upp en text på Facebook samt skickat eller förmått annan att skicka ett fysiskt brev med delvis samma innehåll till en krets av personer. I texterna beskrivs bland annat att XXX har begått sexuella övergrepp samt misshandel mot sin son…”

Kortfattad sammanfattning av förmiddagens förhandling:

Pappan yrkar på skadestånd, ersättning för  kränkning.  – 57.500:-. Han anser att Annas inlägg på Facebook inneburit mycket allvarlig kränkning och han har mått mycket dåligt psykiskt. I inlägget berättar Anna om hennes och sonens situation. Pappans namn skrevs inte ut. Pojken benämns med första bokstaven i hans förnamn.

Hon taggade flera kända personer. Inlägget delades vidare av en författare som har närmare 10.000 följare på Facebook. I kommentarsfältet förekommer hotfulla och grova kommentarer gentemot pappan. En vän till pappan informerade honom om inlägget. Pappan tog skärmdump och polisanmälde.

Åklagaren redogör för bakgrunden.
Elias har varit polisförhörd 3 ggr men inte berättat något.
Han har även varit på läkarundersökning där inga skador konstaterats.

Vi får också veta att pojken placerades omgående hos pappan efter att de hade hämtats av polisen.

Anna har också postat brev till ett femtontal personer i pappans närhet. Där skrivs pojkens namn ut och Anna har även skrivit att det handlar om sexuella övergrepp. Hon ber om deras hjälp.

Mammans advokat menar att detta handlar om en förtvivlad mamma som kämpar för att skydda sin son mot sexuella övergrepp. Hon upplever sig sviken av myndigheterna. Hon har agerat i sonens bästa och det har varit försvarligt.

Bakgrund
Förhållandet upphörde innan Elias föddes.
Efter att pojken varit hos pappan visade han skador på sitt könsorgan. Han berättade också vad som pågick.
Anna polisanmälde och anmälan lades ned.

Pojken träffade sin pappa sporadiskt. När han var sex år, flyttades Elias över till pappan som fick vårdnaden interimistiskt. Pojken fortsätta att berätta. Mamman kände förtvivlan över att inte få stöd från myndigheterna. Hon upplever tvärtom att de motarbetar henne. De polisanmäler henne då hon visar bild på pojkens skador.

Anna tar sin son till olika läkare som gör orosanmälningar. Hon träffar även en leg psykoterapeut tillsammans med Elias som också gjort anmält både till polis och socialtjänst.

En chef inom socialtjänsten informerade mamman om att det var hennes ansvar att skydda sitt barn. Hon flyttade till skyddat boende.

Trots flera polisanmälningar så blev pappan delgiven misstanke om brott först i september 2018. Detta var första gången han blev delgiven misstanke om brott. Åtalet lades ned av samma advokat som nu leder detta åtal mot mamman.

Anna erkänner att hon skrivit texten som publicerats på hennes Facebook-sida. Hon gjorde det för att förklara för sina vänner varför hon inte hört av sig. Hon kunde inte kontakta dem på annat sätt eftersom hon levde gömd. Syftet var inte att förtala pappan. Hennes Facebook-konto är stängt och kan bara ses av hennes 600 vänner.

Mammans advokat visade också upp en efterlysning som var i A4-format. Rubriken var ”Bortförd” och i texten framgår att mamman är efterlyst för att olovligt ha bortfört pojken, tel nr till socialtjänsten och en uppmaning att kontakta dem om man ser mamman.
Efterlysningen har skickats ut till skyddade boenden och frikyrkor runt om i Sverige.
Undertecknat ”Hjälporganisationen”.

Mamman polisanmälde honom för detta, efter att pappan polisanmält henne för förtal. Det pågår förundersökning och han har inte hörts runt detta.

Pappan ger Anna fem olika psykiska diagnoser, bland annat i Facebook-inlägg. Han skriver att man inte ska underskatta hennes maniska handlingar.

Åklagaren frågar hur pappan reagerade när han såg mammans inlägg på Facebook.

Pappan beskrev att pojken var bortförd när han såg inlägget på Facebook. Grannar m fl hade fått brev. Han fick telefonsamtal, en del har mailat, det knackade på dörren, flera kontaktade honom. Han tror att 18 personer har fått brevet. De som tagit emot var släktingar och klassföräldrar. Reaktionerna har varit upprörda. De har uppfattat att det varit obehagligt. Det har blivit en uppdelning inom klassen. Han känner att han blir granskad av vissa föräldrar och att pojken inte längre blir inbjuden på så många kalas. Han känner att hoten på Facebook varit påfrestande. Han har varit rädd. Han har köpt nya skjortor för de har varit söndersvettade. Han har tittat under bilden för att se om det suttit bomb under bilen.

Kombinationen av att pojken var bortförd, Facebook-inläggen och sedan breven som skickats ut har påverkat honom mycket. Det har även påverkat hans arbete. Han har installerat kameror på jobbet. Täckt över fönster mm. Det har också tagit mycket av hans arbetstid med den rättsliga processen.

Han har mått väldigt dåligt och mår fortfarande inte bra. Han har en inbyggd rädsla, stresspåslag. Det blev bättre när Elias kom tillbaka. Men han mår fortfarande dåligt. Han har varit sjukskriven på halvtid. Jobbet har blivit lidande.

Nu avslutar jag rapporteringen från dagens förhandling. Den fortsätter även i eftermiddag men jag har ett viktigt möte som jag inte kunde boka om.

Mina inlägg om Anna och Elias

 2018
25/11: Tvingas gömma sig för att skydda sitt barn
27/11: Annas ombud anser detta är en rättsskandal 
29/11: Socialtjänsten ignorerar experter
2/12: Inspelat samtal med åklagare 

2019
13/1: Socialtjänsten polisanmäler Anna då hon visar bilder på sin sons skadade kropp
26/1 Socialtjänsten vill placera Elias i jourhem. 
23/2 Anna är häktad i sin frånvaro. Ringer åklagaren.
10/3 Sammanfattning av Annas kamp
14/3 Oerhört tungt besked. Anna och Elias hämtades idag. 
23/3 Jag namnger och polisanmäler familjerättssekreterarna
28/3 Elias huvudvittne hämtas av polis
1/4  Anna omhäktad
6/4 Socialtjänsten polisanmäler hjälpsökande Anna
28/4 Rättegångarna mot Anna, Elias mamma
2/5 I tingsrätten idag för Anna
6/5 Stängda dörrar
7/5 Plötsligt visas ”hänsyn” till barnet
8/5 Kom till Annas rättegång nästa vecka
14/5 Annas fjärde dag i tingsrätten
15/5 Sista rättegångsdagen för Anna
15/5 Slutpläderingarna
16/5 Anna släpps ur häktet