Kategoriarkiv: BRY – Barns Rättsskydd

#vågaBRYdig, Agneta Bravélius, Barns rättsskydd, BRY - Barns Rättsskydd, Elias, Socialtjänsten, Vårdnadstvist

Elias & Anna saknar rättsskydd

3 november, 2019 Agneta Bravelius 6 kommentarer

Anna skickar in 110 sidor 30.10.2019 kl. 23.58
Hovrätten skickar ut beslut 31.10.2019 kl.12.53

Detta visar tydligt att både Elias och Anna saknar rättsskydd. Det finns ingen möjlighet att hovrätten hunnit gå igenom Annas yttrande på 110 sidor, och dessutom skrivit sitt 3-sidiga protokoll på enbart några timmar.

Deras beslut:
Elias får prata med sin mamma i telefon en gång per vecka.
Varannan lördag får han träffa sin mamma tre timmar i närvaro av umgängesstöd.
Detta umgänge skall starta först den 7 december.

Under skälen till beslutet står:
Enligt 6 kap. 2 a § föräldrabalken ska barnets bästa vara avgörande för alla beslut om vårdnad, boende och umgänge. Vid bedömning av vad som är bäst för barnet ska det fastas särskilt avseende vid barnets behov av en nära och god kontakt med båda föräldrarna.

Helt ”bortglömt” är flertalet oros- samt polisanmälningar från läkare, läkare/psykolog, två barnläkare och leg. psykoterapeut som träffat Elias och dokumenterat skadorna på hans kropp. En del av dem har hört honom berätta vad pappan utsatt honom för.

Man har även negligerat orosanmälan från en nära släkting till pappan. Släktingen har sett pappan misshandla även andra barn. Släktingen berättade också att de inte ville vara i pappans närhet på grund av hans sadistiska beteende.

Hovrätten har även förbisett det faktum att pappan förhindrat Elias att träffa sin mamma under de senaste sex månaderna. Han har trotsat den dom som säger att Elias har rätt att träffa sin mamma varannan helg.

Man har även struntat i vittnesberättelser som beskriver pappans märkliga agerande då Anna kom för att hämta Elias för umgänge. Läs gärna en av vittnesattesterna längre ned på sidan.

När Anna inte fick träffa sin son så gick hon till tingsrätten. Förhandlingen om verkställighet skulle ha skett förra veckan, men den flyttades fram pga att pappans advokat skulle opereras.

Under tiden skyndade hovrätten på handläggningen av pappans yrkande på att allt umgänge skulle ställas in.

Dagen efter beslutet från hovrätten fick Anna ett nytt datum för verkställigheten – den 21 november.

Men nu är både Anna och Elias helt chanslösa, det har det svenska rättssystemet säkerställt.

Myndigheternas handläggning av detta ärende är inte unikt, många av dessa fall följer samma mall. Jag får kännedom om nya fall varje vecka.

Nedan följer en av vittnesattesterna. Jag har ersatt namn med XXX, Anna & Elias heter i själva verket något annat.

Observation av händelsen den 2019-10-04, XXX skolan, Stockholm

Jag anländer kl 1220 till XXX skolan för att möta och observera ANNAS hämtning kl 1500, av sin son ELIAS, enligt domstolsbeslutet för umgängesrätt. ANNA hade tidigare informerat mig att XXX, ELIAS pappa hade flera gånger stoppat denna umgängesrätt genom att vara tidigt på skolan och hämta honom innan ANNA kommit till skolan. Men denna dag såg det ljust ut då PAPPAN inte hade uttryckt missnöje och därför var vi alla var glada över att få träffa ELIAS.

Då vi står utanför skolan, på trottoaren vid skolans huvudingång till skolområdet, ser jag flertalet skolpersonal uppträda märkligt på våra närvaro. De uppträder som de var arga, stressade, rädda och aggressiva. Jag förstod då att något inte stod rätt till. Personalen tittade misstänksamt på ANNA och var korta och oförskämda i tonen. Jag föreslår då att vi tittar även på baksidan om PAPPAN hade kommit. ANNA går iväg och meddelar då att PAPPANS fordon stod redan parkerad inne på skolområdet, bakom skolan, vid personalparkeringen.

Kort därefter ser jag en kvinna, senare identifierad som studierektor komma ut på skolans baksida genom en nödutgång där PAPPANS bil stod. Kvinnan håller en liten pojke nära sig och jag upplever att hon försöker dölja honom. Pojken var vid närmare observation ELIAS som fördes undan runt huvudbyggnaden, samtidigt som när övriga barnen kommer ut på framsidan av skolbyggnaden för rast. Det var mycket upprörande att se hur studierektorn jagade upp situationen och därmed alarmera barnen i rädsla med sin energi, hårda tonläge och kroppsspråk. Jag står kvar på trottoaren och observerar PAPPAN som kommer gående snabbt och bestämt på skolgården emot mig. I sin hand håller han sin mobiltelefon riktat mot mig, som att han videofilmar mig och säger med hög röst att det här är XXX. Ett uppenbart försök att skrämma mig. Jag svarade honom hej XXX, va kul att ELIAS får träffa sin mamma idag, varpå han lämnade mig ifred. PAPPAN hade även en apparat fäst på bröstet, okänt om det var en ytterligare kamera eller larm.

Kl 1312 hör jag polissirener komma närmare, och jag misstänker då att PAPPAN ringt till polisen för att skapa en situation för att åter stoppa ANNAS hämtning. Jag vet av mina 20 år som polis, att polisfordon får endast framföras i utryckning, trängande fall då det finns fara för liv och hälsa och därför misstänker jag att PAPPAN ljugit för polisen om denna fara och förlett polisen in i utryckning genom Falskt Larm, (Brb kap 2:15).

Jag möter den första patrullen, en hundbil med vänlighet och berättar att jag observerar mamma ANNAS hämtning av sin son, som enligt tingsrättsdom ska ske denna dag. Kort därefter kom även en civilmålad polisbil med 2 civilklädda poliser.
Efter att poliserna pratat med ANNA, PAPPAN och skolpersonal, läste de även domstolsbeslutet om umgängesrätten för ELIAS och de konstaterade att allt stämde, men något dröjde på polisernas utredning. Polismannen (hundpatrullen) kommer fram till ANNA och berättar att han har pratat med socialtjänsten som gav PAPPAN rätt att vägra lämna över barnet ELIAS till ANNA om det fanns misstankar om fara för barnet, enligt föräldrabalken.

Jag kunde observera en mycket smärtsam process hos ANNA, som fortfarande var samlad, men tårfylld och uppgiven som inte träffat sin son på över 200 dagar.
Min observation rör ett uppenbart umgängessabotage av PAPPAN men även en medverkan av sabotage av skolans personal tillsamman med socialtjänsten.

Skolans personal på XXX uppträdde mycket oprofessionellt, rent skamligt omoraliskt och ev brottsligt. Jag var med ANNA och observerade hur personalen gömde ANNAS son från henne, det tog ut honom baksidan på skolan via en nödutgång. De uppträdde aggressivt och räddslodrivet. De var hårt dömande mot ANNA. Det var en sorglig syn och det skulle göra vilken människa med sunt förnuft och rättspatos arg.

Personalen och främst studierektorn är uppenbart olämpliga att vara förebild för barnen och driva en sådan viktig verksamhet för försvarslösa barn.

Mer om Anna & Elias:

2018
25/11: Tvingas gömma sig för att skydda sitt barn
27/11: Annas ombud anser detta är en rättsskandal
29/11: Socialtjänsten ignorerar experter
2/12: Inspelat samtal med åklagare

2019
13/1: Socialtjänsten polisanmäler Anna då hon visar bilder på sin sons skadade kropp
26/1 Socialtjänsten vill placera Elias i jourhem.
23/2 Anna är häktad i sin frånvaro. Ringer åklagaren.
10/3 Sammanfattning av Annas kamp
14/3 Oerhört tungt besked. Anna och Elias hämtades idag.
23/3 Jag namnger och polisanmäler familjerättssekreterarna
28/3 Elias huvudvittne hämtas av polis
1/4 Anna omhäktad
6/4 Socialtjänsten polisanmäler hjälpsökande Anna
28/4 Rättegångarna mot Anna, Elias mamma
2/5 I tingsrätten idag för Anna
6/5 Stängda dörrar
7/5 Plötsligt visas ”hänsyn” till barnet
8/5 Kom till Annas rättegång nästa vecka
14/5 Annas fjärde dag i tingsrätten
15/5 Sista rättegångsdagen för Anna
15/5 Slutpläderingarna
16/5 Anna släpps ur häktet
19/5 Vad hände med Elias?
1/6 Sveket mot Elias
5/6 Anna dömd
30/6 Elias får inte träffa sin mamma
15/8 Protester utanför tingsrätten
12/9 Goda nyheter
9/10 211 dagar sedan sist
19/10 Polisen kommer med blåljus
29/10 Ytterligare bakslag

#BRY, #BRYrevolution, BRY - Barns Rättsskydd, Elias

Sveket mot Elias

1 juni, 2019 Agneta Bravelius 3 kommentarer

Jag har inte kunnat släppa tanken på alla vittnen som ställde sig bakom Elias under den fem dagar långa tingsrättsförhandlingen för några veckor sedan. Där var flera läkare, psykolog, psykoterapeut, barnpsykiatriker samt två sakkunniga. Alla, utom en, hade träffat Elias.

Samtliga läkare som undersökt honom beskrev ingående de skador de funnit på hans kropp. Av hänsyn till Elias utelämnar jag deras detaljer.

Läkare som följt Elias sedan 2016.
Han undersökte Elias kropp och dokumenterade skadorna som uppkommit under umgänge med pappan. Elias både visar och berättar hur övergreppen gått till. Denna läkare vittnade även i den tingsrättsförhandling som gav pappan vårdnaden.
Läkare/psykolog gjorde orosanmälan 2017. Han reagerade på skadorna på Elias kropp. Han hörde även Elias berätta om övergreppen och skrev remiss till BUP då han ansåg att pojken behövde etablera egen kontakt med barnpsykolog i syfte att utreda vad pojken är med om. På grund av att han kände oro för pojken så ringde han även flera gånger till socialtjänsten. Han undrade hur de hanterade ärendet.
Socialtjänsten ignorerar hans oro. De skriver dock att orosanmälan är av allvarlig art men då de känner till föräldrarna så vidtar de inga skyddsåtgärder. Barnläkare B vittnade även i vårdnadsmålet.
Barnläkare träffade Elias 2017.
Hon noterade att Elias är väldigt tyst och tillbakadragen för sin ålder. Hon säger i vittnesförhör att hon reagerade när hon undersökte Elias kropp. Där fanns tecken på att allt inte stod rätt till. Elias berättade även för henne vad pappan utsatt honom för, att det skedde ofta och han aldrig fick vila.
Barnläkare C larmade socialjouren och hoppades Elias och hans mamma skulle få tillfälligt skydd på skyddat boende och att pojken skulle få proffshjälp.
Socialtjänsten tog inte anmälan på allvar utan lät Elias bo kvar hos pappan.
Leg psykoterapeut har återgett vad Elias berättat för honom. Elias har detaljerat beskrivit de sexuella övergrepp som pappan utsätter honom för. Elias har även redogjort för det våld han utsätts för i faderns hem. Psykoterapeuten har även sett blåmärken på Elias kropp när han kom från pappan till mamma för umgänge. Han har även hört Elias säga att han inte vill vara hos pappan.
Barnläkare som doktorerat i ämnet nyfödda barn och smärta, MI utbildad (motiverande samtal, generell samtalsteknik)
Hon berättade ingående och i detalj hur hennes möte med Elias gått till.
Hon var väldigt mån att Elias själv skulle berätta. Hon ville höra det direkt från honom och inte från mamman. Hon är bra med barn och vet hur hon ska närma sig dem.
Elias berättade att hans pappa slår honom och visade hur. Han berättade även om de sexuella övergrepp han utsätts för. När barnläkaren undersökte pojken såg hon skador. Elias berättade att det är pappan som förorsakat dem.
Barnläkaren har gjorde polisanmälan, vilket är ovanligt. Oftast gör man en orosanmälan till socialtjänsten men hon ansåg att detta var mycket allvarligt och oroväckande.
Fd kriminalinspektör Monica Dahlström-Lannes, vålds- och sexualbrottsutredare med övergrepp av barn som specialområde.
Hon är noga insatt i ärendet och tagit del av socialtjänstens utredning, dombeslut, samt lyssnat på ljudfiler där pojken detaljerat återger vad han utsätts för. Han är glasklar och rättar mamma när hon inte förstår. Monica har även tagit del av ett 40-tal bilder av skador på Elias kropp, bl a blåmärken som inte uppkommit vid lek utan som funnits där de inte ska vara.
Monica säger att allt gått fel i det här ärendet från början till slut. Elias har aldrig skyddats, man har inte gjort någon oberoende utredning och Elias har inte fått etablera kontakt med varken förhörsledare eller psykolog. Istället har man flyttat Elias till pappan, frågat ut honom i pappans närvaro. Monica menar att de på så vis gör det omöjligt för barnet att berätta.Hon har tagit del av inspelningar där pojken berättar vad han får vara med om hos pappan, daterade bilder på blåmärken och historien bakom bilderna. Hon har även tagit del av läkarutlåtande mm. Monica har även tagit del av inspelningar med berörda myndigheter och förbluffats av hur partiska de är och deras totala brist på barnperspektiv. Allt fokus har riktats mot mamma.
Monica har själv tagit kontakt med socialtjänst och åklagare. Hon har flera gånger anmält, men ingen verkar bry sig eller vilja ta ansvar för det som händer pojken. Hon anser att det är uppseendeväckande att socialtjänsten polisanmäler mamman när hon visar bilder på sonens skador. Utredarna vill inte se. Hon är även kritisk till att domaren som dömer till ensamvårdnad för fadern trots att flera läkare vittnat om oro för barnet. Monica anser att moderns oro verkligen är befogad.
Barnpsykiatriker, har träffat varken mor eller son utan bara tagit del av socialtjänsten utredning (från annan ort), Östermalm och Familjerättens utredning på Östermalm. Hon menade att utredning är partisk, det är många felaktigheter och slutsatserna stämmer inte. Man har bara fokus på mamma och försöker belasta henne för allt.
Till exempel påstår de att mamma inte tar vuxenansvar. Och bygger det på att hon inte förmår sonen att gå till förskola trots att en läkare sjukskrivit pojken och menar att han behöver lugn och ro då pojken vägrar äta, dricka och gå på toaletten på förskolan. Han har dessutom ont i magen och ryggen varje dag. Man hade även undanhållit viktig information som talat till moderns fördel. Det har de helt tagit bort.
Barnpsykiatrikern är kritisk till att man inte vidtagit skyddsåtgärder för barnet från början så han fått komma till psykolog och där bena ut i lugn och ro vad som egentligen händer. Barn behöver tid att bygga upp ett förtroende.Hon är kritisk mot Socialtjänsten Östermalm då de i princip bara kopierat tidigare utredning från annan ort och inte gjort en egen bedömning utan man fortsätter sitt angrepp mot mamma och inte tar hennes oro på allvar vilket får konsekvenser för sonen.Hon fick frågan vad hon anser om att man förhört pojken i närvaro av fadern? Hon svarar att det är helt oetiskt, att bara det i sig är ett övergrepp mot pojken, likaså att han tvingas bo hos pappan under pågående utredning och det innan polisförhör.
Hon anser att ärendet hanterats fel från början till slut.
Väninna till mamman sade i sitt förhör att hon sett blåmärken på Elias kropp när han och hans mamma varit på besök hos henne. Elias berättade att det är pappan som slagit honom. Väninnan säger till Elias att man inte får slå barn, man får inte slå någon. Hon säger att det är viktigt att Elias berättar det för någon och frågar om han har någon i skolan som han kan berätta det för. Elias säger att det inte gör det.
Väninnan är upprörd över hur socialtjänsten hanterat ärendet och vänder sig till domare och säger att detta är ”mission impossible” och mamman hamnar i moment 22 hela tiden.
Tidigare uttryckte även en släkting till pappan oro för Elias. Släktingen har känt fadern sedan han var 7,5 år. Han slog sin lillebror från det att han var 5-6 månader och upp till att han blev 15 och kunde slå tillbaka. Släktingen har även sett pappan misshandla andra barn, då var han 14-15 år gammal. Släktingen berättade även att de inte ville vara i hans närhet på grund av hans sadistiska beteende. Släktingen skriver i sin orosanmälan till socialtjänsten att pappan absolut inte ska vara ensam med små barn. Släktingen gjorde orosanmälan men vittnade ej i den senaste rättegången.

Socialtjänsten på Östermalm har skrivit i sin utredning till tingsrätten: ”ingen läkare eller annan instans har vid något tillfälle upplevt reell oro över de påstådda övergrepp som mamma upplever från pappas sida.”

De skriver att Elias har behov av att pappa är lyhörd inför Elias beteende och om han uppvisar att han inte verkar må bra efter umgängen med mamma.
Mamman bör söka stöd i att hantera sin oro.
Den främsta risken gällande Elias hälsa och utveckling bedöms vara moderns kvarstående oro för att Elias utsätts för sexuella övergrepp av fadern .
De har även skrivit att fadern bör begränsa moderns umgänge (mindre än varannan helg).

Under rättegångsdagarna fanns INGEN som vittnade mot mamman.

Det som vändes emot henne kom från:

åklagaren (som åtalat henne för grov egenmäktighet med barn samt förtal – grovt brott)
Elias juridiska ombud (som yrkade på skadestånd från mamman på grund av att hon slitit upp honom från hans invanda miljö hos pappan och förhindrat honom från att gå i skolan)
pappan (som tillskrivit henne diverse icke verifierade psykiatriska diagnoser)

Elias bor fortfarande kvar hos pappan…

Domen blev framflyttad från den 29 maj till den 5 juni. Självklart rapporterar jag om utgången.

Elias heter egentligen något annat. Pojken på bilden har inget med detta fall att göra.

Tidigare inlägg om Anna och Elias

2018
25/11: Tvingas gömma sig för att skydda sitt barn
27/11: Annas ombud anser detta är en rättsskandal
29/11: Socialtjänsten ignorerar experter
2/12: Inspelat samtal med åklagare

5/6 Anna dömd
30/6 Elias får inte träffa sin mamma
15/8 Protester utanför tingsrätten
12/9 Goda nyheter
9/10 211 dagar sedan sist

#BRY, #BRYrevolution, #vågaBRYdig, Barndomstol, barnkonventionen, BRY - Barns Rättsskydd, Elias, Sexuella övergrepp mot barn, Socialtjänsten

Sammanfattning av Annas kamp

10 mars, 2019 Agneta Bravelius 14 kommentarer

VARNING FÖR STARKT INNEHÅLL!

Anna lever idag gömd med sin son. Hon har kämpat flera år för att få myndigheternas hjälp att skydda sin son från fortsatta övergrepp. En dag fick hon nog och gick under jord.

Jag har tidigare publicerat Annas inspelade möten med exempelvis familjerätten. Nu har Monica Dahlström-Lannes satt samman flera ljudfiler för att ni ska få en tydlig inblick i deras kamp. En kamp som de delar med många andra. Elias är långt ifrån det enda barnet som saknar skydd idag. Och hans mamma Anna är långt ifrån den enda förälder som kämpar för att skydda sitt barn – helt utan myndigheternas hjälp.

Inspelningarna är autentiska. Elias och Anna heter i verkligheten något annat.

Mer om Anna och Elias finner du här:

Mina inlägg om Anna och Elias

2018
25/11: Tvingas gömma sig för att skydda sitt barn
27/11: Annas ombud anser detta är en rättsskandal
29/11: Socialtjänsten ignorerar experter
2/12: Inspelat samtal med åklagare

#BRY, #jagBRYrmig, #vågaBRYdig, Agneta Bravélius, Barndomstol, BRY - Barns Rättsskydd

De följer samma mall

7 februari, 2019 Agneta Bravelius Lämna en kommentar

VÅLD OCH ÖVERGREPP INOM FAMILJEN FÖLJER ALLTFÖR OFTA SAMMA MALL

Vi är bra på att slå oss på bröstet i internationella sammanhang. Det som pågår i verkligheten, mitt ibland oss är rent av skamligt för vårt land.

Jag har tappat räkningen på alla de fall som kommit i min väg. Det jag ser är att de flesta följer samma mall. Du finner den i min artikel i Dagens Juridik.

#BRYrevolution, #vågaBRYdig, Agneta Bravélius, Barndomstol, barnkonventionen, BRY - Barns Rättsskydd, Elias, Sexuella övergrepp mot barn

Uppdatering om Anna och Elias

26 januari, 2019 Agneta Bravelius 12 kommentarer

Anna befinner sig på flykt med sin 7-åriga son Elias. Myndigheterna tar inte experternas orosanmälningar på allvar. Läkare, psykoterapeut med flera menar att Elias varit utsatt för övergrepp av sin pappa. Trots alla anmälningar har pappan fått vårdnaden. Anna stod inte ut med att se sitt barn komma till henne med skador på kroppen så till slut rymde hon med son.

Förra veckan hörde socialtjänsten av sig till Annas juridiska ombud. De vill placera Elias i jourhem, något som vore förödande för den redan traumatiserade pojken. Samtidigt förstår Anna att hon inte kan leva på flykt hur länge som helst. Om de hittas så åker Anna i fängelse och Elias raka vägen hem till pappa.

Hur hade du själv gjort i liknande situation?
Hade du lämnat ditt barn till jourhem?

Lyssna på inspelningen av Annas möte på familjerätten. De menar att det är alla anmälningar som är problemet, inte att pappan utsätter Elias för våld och övergrepp.

***

Mina inlägg om Anna och Elias

2018
25/11: Tvingas gömma sig för att skydda sitt barn
27/11: Annas ombud anser detta är en rättsskandal
29/11: Socialtjänsten ignorerar experter
2/12: Inspelat samtal med åklagare

#BRYrevolution, #vågaBRYdig, barnkonventionen, BRY - Barns Rättsskydd, Elias, Sexuella övergrepp mot barn

Inspelat samtal med åklagare

2 december, 2018 Agneta Bravelius 2 kommentarer

Mer om Anna och Elias som befinner sig på flykt i vårt land.

Monica Dahlström-Lannes, fd vålds- och sexualbrottsutredare skriver:

Som f.d. vålds- och sexualbrottsutredare blev jag mycket upprörd när jag fick veta att polis och åklagare inte agerat, trots ett underlag av sällan skådat slag.

En läkare hade undersökt 7-åringen och en leg. psykoterapeut hade träffat pojken flera gånger och hört honom berätta om våld och grova sexuella övergrepp. Båda hade sett hans skador.

Oberoende av varandra hade en allmänläkare och två barnläkare, psykoterapeut, psykolog och anhörig slagit larm, men varken socialtjänst eller åklagare hade agerat. Ingen hade blivit polisförhörd.

Mamman hade spelat in varje samtal med pojken, men dessa inspelningar hade inte granskats. Inte heller de foton på pojkens skador på kropp och könsorgan, som mamman tagit vid olika tillfällen.

Mammans vårdkontakter, fotografering och inspelade berättelser ansågs av socialtjänst och domstol som en kränkning av sonen och hade gett den misstänkte fadern hela vårdnaden. Trots att pojken kom med nya skador blev han inte skyddad. Polisen hade haft några meningslösa förhör. Eftersom pojken bodde hos pappan höll han tyst. Pappan hade dessutom hotat att döda mamman.

Socialtjänstens samtal med pojken kunde inte granskas för de var inte dokumenterade, bl.a. ett samtal där pappan varit närvarande och pojken inte hade vågat tala.

Den misstänkte var inte polisförhörd och någon husrannsakan hade aldrig ägt rum. Jag ringde upp aktuell åklagare och såhär lät vårt korta telefonsamtal.

—

Mina inlägg om Anna och Elias

2018
25/11: Tvingas gömma sig för att skydda sitt barn
27/11: Annas ombud anser detta är en rättsskandal
29/11: Socialtjänsten ignorerar experter
2/12: Inspelat samtal med åklagare

#vågaBRYdig, Barndomstol, barnkonventionen, barnmisshandel, Barns rättsskydd, BRY - Barns Rättsskydd, Elias, Sexuella övergrepp mot barn, Socialtjänsten

Socialtjänsten ignorerar experter

29 november, 2018 Agneta Bravelius 1 kommentar

Det har gjorts flera orosanmälningar avseende sjuåriga Elias. Om dessa hade tagits på allvar hade Elias och hans mamma inte behövt befinna sig på flykt nu.

Läs utlåtandet från den leg psykoterapeut som träffat pojken:

Undertecknad är socionom (1974) och legitimerad psykoterapeut (1986) och har arbetat inom barnpsykiatri och vuxenpsykiatri sedan 1974 som kurator, psykoterapeut, handledare och enhetschef. För närvarande är jag anställd vid Norra Stockholms Psykiatri.

Jag har vid ett flertal tillfällen de senaste månaderna träffat Elias hemma hos hans mamma, och han har då berättat vad som pågår när han vistas hos sin pappa – saker som väcker stor oro hos mig och som jag därför vill framföra till de sociala myndigheterna och andra berörda i förhoppningen att dessa myndigheter ska vidta åtgärder för att skydda pojken.

Elias har många gånger sagt till mig att han inte vill vara hos pappan. Orsaken är att pappan studerar Elias nakna bak och hans snopp, och varje kväll och ibland även på mornarna ”drar pappa i sin snopp” och Elias drar då i sin egen snopp. ”Jag vill inte det, men pappa vill det”, säger pojken, som alltså känner sig tvingad att onanera samtidigt med pappan. Detta kan uppenbarligen pågå länge, för Elias har fått så ont i snoppen att den blivit blåsvullen och sårig, vilket jag sett på bilder som mamman tagit. Pappans sexuella övningar med pojken är ytterst upprörande. Det utgör naturligtvis sexuellt umgänge med barn, vilket är olagligt.

Elias har för det andra berättat för mig att pappan och de tre vuxna halvsyskonen slår honom hårt i ansiktet, på kroppen och på armar och ben. Elias har själv visat mig många blåmärken på hela kroppen, och jag har sett alla de bilder som mamman tagit av pojkens blåslagna kropp. Elias säger att pappan och halvsyskonen har försökt tvinga honom att säga att det är mamma som slår honom. Men det vägrar han säga. Elias utsätts alltså för regelbunden och grym fysisk misshandel, vilket även det är olagligt.

För undertecknad som erfaren socionom och psykoterapeut är det hela solklart: Elias är utsatt för dagliga sexuella övergrepp av pappan och för regelbunden fysisk misshandel av pappan och de tre vuxna halvsyskonen. Detta måste omedelbart stoppas.

Elias bör snarast flyttas till mamman, som är en mycket kärleksfull mor, och som bör få ensam vårdnad om pojken. Pappan bör inte få umgängesrätt med pojken.

—

Intyget kom till socialtjänsten Östermalm i februari 2018, tillsammans med ett läkarutlåtande, som beskrev skador på pojkens könsorgan, och en skrivelse från en nära släkting, som visade att den misstänkte uppvisat sadistiskt beteende redan som barn.

Skrivelserna tvingade socialtjänsten att göra polisanmälan, som snabbt lades ner i samförstånd med Barnahus Stockholm. Sedan tystades problemet ner genom förhör med pojken i närvaro av den misstänkte. Då vågade pojken inte säga något. Därefter kunde chefen för barn- och ungdomsenheten meddela tingsrätten att de inte kunde verifiera uppgifter om övergrepp. Så fick den misstänkte pedofilen vårdnaden.

Leg psykoterapeuten kommenterade socialtjänstens agerande så här: ”För mig som socionom och legitimerad psykoterapeut med över 40 års yrkeserfarenhet framstår socialsekreterarnas behandling av Elias som grovt oskickligt, på gränsen till tjänstefel. ” Därför kräver Annas ombud att chefen för barn- och ungdomsenheten vid socialförvaltningen Östermalm åtalas för skyddande av brottsling och underlåtenhet att avvärja rättsfel, samt att verksamheten vid Barnahus Stockholm utreds.

Elias heter i själva verket något annat.

***

Mina inlägg om Anna och Elias

2018
25/11: Tvingas gömma sig för att skydda sitt barn
27/11: Annas ombud anser detta är en rättsskandal
29/11: Socialtjänsten ignorerar experter
2/12: Inspelat samtal med åklagare

#vågaBRYdig, barnmisshandel, BRY - Barns Rättsskydd, Elias, Okategoriserade, Sexuella övergrepp mot barn, Socialtjänsten, Vårdnadstvist

Tvingas gömma sig för att skydda sitt barn

25 november, 2018 Agneta Bravelius 4 kommentarer

Precis just nu befinner sig Anna på flykt i vårt eget land. Hon har gått under jord tillsammans med sin sjuåriga son Elias.

Elias har berättat för flera personer om de övergrepp som pappan utsatt honom för. Skadorna på hans kropp har dokumenterats. Flera experter ställer sig bakom honom och har anmält, både till polis och till socialtjänst. Men myndigheterna lägger locket på. INGEN har exempelvis förhörts av polis.

Tingsrätten gav pappan vårdnaden, trots tydliga tecken på både övergrepp och misshandel. Varannan helg när pojken kom hem till mamman på umgänge hade hans kropp nya skador. Till slut stod hon inte ut längre. Hon flydde med sin son.

Anna har gjort det hon är skyldig som förälder att göra, lagen är tydlig. Enligt föräldrabalken skall hon skydda sitt barn. Häromdagen fick vi besked genom hennes juridiska ombud, Anna har anhållits i sin frånvaro. Hon anklagas för egenmäktighet med barn eftersom hon inte längre har vårdnaden om sin son.
Nu agerar polisen kraftfullt.

Bristerna i detta fall följer samma mall som många andra liknande ärenden. Elias är långt ifrån det enda barnet som saknar rättsskydd. Varje vecka får jag kännedom om nya fall.

Situationen är AKUT och vi befinner oss mitt i en nationell katastrof som ingen ansvarig makthavare vill kännas vid.

För att belysa de olika systemfel som råder så kommer jag att publicera flera inlägg om Elias under de kommande dagarna. Du kommer bland annat att få höra ett bandat telefonsamtal med en åklagare.

Eftersom media ytterst sällan belyser dessa fall, våld och övergrepp inom familjen, så blir jag tacksam om du hjälper till att dela detta inlägg. Det är hög tid att skapa förändring!

Fortsättning följer…

***

Mina inlägg om Anna och Elias

2018
25/11: Tvingas gömma sig för att skydda sitt barn
27/11: Annas ombud anser detta är en rättsskandal
29/11: Socialtjänsten ignorerar experter
2/12: Inspelat samtal med åklagare

#vågaBRYdig, Barndomstol, BRY - Barns Rättsskydd, Kristianstad, Sexuella övergrepp mot barn, Vårdnadstvist

Protestera

8 november, 2018 Agneta Bravelius 12 kommentarer

Minns ni de tre barnen som vägrade att åka till pappa som misshandlat både dem och deras mamma? Varje gång de inte gick med på att träffa honom skulle deras mamma tvingas böta 30.000:-/helg. Inför förhandlingen om verkställighet avvisade tingsrätten de vittnen som stod på barnens sida.

Mamman överklagade beslutet men överprövning nekades. Beslutet står fast.

Historien slutar inte där.
Samtidigt som tingsrätten beslutade om vite pågick familjerättens utredning. Två av barnen berättade vid samtal om pappans våld mot mamman. De berättade även hur han misshandlat och förgripit sig på dem. Familjerättssekreterarna såg så allvarligt på deras berättelser att de upprättade två orosanmälningar 2018-09-13.

Igår, 2018-11-07, blev deras utredning klar. Samma familjerättssekreterare gör en tvärvändning och rekommenderar nu att pappan skall ges vårdnaden om barnen. I deras utredning nämner de ingenting om att de själva gjort orosanmälan knappt två månader tidigare. De har inte heller hört utomstående som ställer sig bakom barnen, bland andra den psykolog som nyligen gjort polisanmälan mot pappan baserat på vad barnen berättat för henne.

OBSERVERA att det inte finns något eller någon, annan än pappan, som talar emot mamman.
Däremot har orosanmälningar gjorts av psykolog, pedagog på förskolan, terapeut på kriscentrum där barnen fått bearbeta trauman efter pappans misshandel av mamman. De har tagit ställning och agerat när barnen berättat om misshandel och övergrepp som pappan utsatt dem för.

Vi kan inte ha ett rättssystem som vägrar lyssna på experter som för barnens talan. Vi kan inte heller ha en socialtjänst som inte vågar ta parti för utsatta barn. Nu behöver jag din hjälp att protestera. Här nedan finner du en mall som du kan använda tillsammans med mailadress till berörd kommun. Skriv gärna ”mailat” i kommentar nedan så vi ser hur många som protesterat.

Mitt förra inlägg om dessa barn nådde närmare 200.000 personer. Snälla, sprid detta brett så vi når ut till ännu fler!

Fortsättning följer.

—-

Hjälp till att protestera genom att maila till:
kommun@kristianstad.se

cc:
peter.wolodarski@dn.se; anna.careborg@svd.se; thomas.mattsson@expressen.se; lenak.samuelsson@aftonbladet.se; protest@barnsrattsskydd.se;

Ämne: LÅT BARNEN BO KVAR HOS SIN MAMMA

Jag protesterar mot familjerättens rekommendation att pappan som misshandlat sina tre barn och deras mamma skall få vårdnaden om barnen.

Jag kräver att socialtjänsten tar barnen, och de experter som gjort oros- respektive polisanmälningar mot pappan, på allvar. Jag kräver att ni agerar kraftfullt för att barnen skall få bo kvar hos mamman.

Socialnämndens ordförande Radovan Javurek vet vilka tre barn detta rör. Agneta Bravélius, BRY – Barns Rättsskydd var i kontakt med honom 2018-11-01 både per telefon och via mail.

Vänlig hälsning,

#BRYrevolution, #jagBRYrmig, #vågaBRYdig, Agneta Bravélius, Barndomstol, barnkonventionen, barnmisshandel, BRY - Barns Rättsskydd, Sexuella övergrepp mot barn

Pedofil frias trots 15 stödbevisningar och vittnesmål för flickorna

27 oktober, 2018 Agneta Bravelius Lämna en kommentar

”En 13-årig flicka bestämmer sig att berätta någonting för skolans kurator efter 1,5 års besök hos tidigare instanser.

Oroade föräldrar har känt att något är fel, men har aldrig anat vad. Upprepade vredesutbrott på fotbollsträningarna efter små misstag eller ett dåligt pass till en lagkamrat, otroligt ledsen på kvällarna utan att berätta varför. Svaret när man frågade var att hon själv inte visste varför hon var ledsen, det bara kändes så. En förhoppning om att det är hormoner och tonåren närmat sig var något som vi misstänkte.

När hon tillslut fattade mod att berätta för kuratorn vad som hänt under hennes barndom, tog det inte lång stund innan telefonen ringde hemma. Kuratorn berättade att nu visste vi vad felet var och att vi skulle komma ner på ett möte.

Första känslan var av lättnad, äntligen skulle vi få reda på orsaken till det dåliga måendet. Misstankarna var kanske taskiga kompisar, utfryst eller på annat sätt utsatt av jämnåriga. Beskedet vi fick var att en närstående till familjen hade våldtagit och sexuellt utnyttjat henne när hon sovit över hos dem under större delen av hennes barndom. Han hade kommit in på natten när alla låg och sov och våldfört sig på henne. Ibland hade hon vaknat och ibland var hon så rädd att hon låtsades sova.

Det dåliga måendet började i årskursen före efter att man haft samtal med tjejerna i skolan om sexualkunskap, när hon insåg att ingen annan i klassen verkade varit utsatt för något liknande som hon upplevt och att detta är straffbart.

Polisanmälan gjordes direkt när vi fått informationen och utredning startades. Där framkom det att även systern var utsatt för sexuella övergrepp av samma man på samma tillvägagångssätt. Även en tredje flicka helt oberoende av syskonen trädde fram och berättade om liknande historier när hon sovit över hos den familjen.

Efter lång utredning kom då domen.

Tingsrätten friade mannen då de ansåg att bevisningen inte kom upp i de höga krav som brottsmålet kräver.

Åklagare och advokat överklagade direkt till Hovrätten. Till Hovrätten hade man även med sig ett utlåtande från BUP där man bekräftar att flickan behandlas för PTSD från sexuella övergrepp.

Klassföreståndaren som haft samtal med tjejerna tidigare fanns också med och vittnade om att flickan haft flera frågor om det inte var någon jämnårig som gjort någonting, utan någon vuxen. Vad ska man göra då ? Och om man berättar, kommer inte den vuxna bli arg på barnet då?

Tillsammans fanns det 15 stödbevisningar och vittnesmål som talade för flickorna (samtliga flickor hade berättat för minst en vän tidigare om en av sina största hemligheter, något som BUP bekräftat att så gör barn när dom ska berätta om något hemskt. Man känner sig för och berättar lite i taget.)

15 stödbevisningar och vittnesmål var inte tillräckligt mot hans nekande även i Hovrätten, trots att Hovrätten konstaterat att flickan är trovärdig och att uppgifterna är tillförlitliga.

Hovrättens dom föll i meningsskiljaktighet. 2 av de 5 Hovrättsassessorer och nämndemän ville fälla mannen och menade att bevisningen var fullt tillräcklig.

De menar att det är fullt förståeligt att man inte kunnat redogöra för när i tiden övergreppen skett och hur många. Särskilt eftersom målsägande är ett barn och övergreppen började när hon var ca 5 år gammal och upphörde innan hon fyllt 12 år. Hon har berättat att hon utsatts för ungefär samma sak varje gång. Barnförhören har genomgående varit av mycket god kvalitet. Försvararen har getts tillfälle att ställa frågor och inslag av ledande frågor har helt saknats.

Måendet hos barnen är fortfarande instabilt och behandlingen hos BUP pågår fortfarande.

Prövningstillstånd hos Högsta Domstolen är inlämnat. I den menar man att det finns ett stort behov av ytterligare vägledning i praxis över hur bevisvärderingen i brottsmål rörande övergrepp mot barn bör ske. Vilka krav som är rimliga att ställa på utsagor lämnade av barn som skett över lång tid då barnet var mycket ungt. Vilka krav är rimliga att ställa på stödbevisning som även den i huvudsak utgöres av utsagor från barn. Detta bör ställas i ljuset ofta berättar för en jämnårig kamrat långt före det blir en rättsprocess. Barn som i detta fall oberoende av varandra i separata förhör vid skilda tidpunkter lämnat uppgifter som har en gemensam kärnpunkt; nämligen att de utsatts för olika former av sexuella övergrepp av den person som åtalats i målet. Syskonens initiala förhör har dessutom avhållits samma dag, varför möjlighet för dessa att prata sig samman inte förelegat. Av stadgad rättspraxis framgår att beviskraven i brottsmål ska vara höga. Denna försiktighet får dock inte drivas så långt att man bortser från vad barn och unga personer berättar att det i praktiken blir omöjligt att ställa förövare till ansvar för sina gärningar.”

//Skrivet av pappan till den 13-åriga flickan och faktagranskat av BRY – Barns Rättsskydd

BRY kräver att det inrättas en särskild barndomstol. Där sitter välutbildad personal som sätter barnperspektivet i fokus.

Är du förälder som själv kämpar för att skydda ditt barn?
Här kan du få hjälp: https://bit.ly/2RR2IrA

Vill du hjälpa oss i vårt förändringsarbete så att barndomstolen kommer på plats snabbare?
Bli ambassadör eller hjälte: https://bit.ly/2MKEUDa
Eller genom att Swisha valfritt belopp till:
123 208 5231