Rädda Barnen har startat en kampanj för en värld fri från våld mot barn. De informerar om att mer än hälften av alla barn i Peru har upplevt någon form av kränkande behandling. I Brasilien har 7 av 10 barn upplevt fysisk bestraffning. Det är naturligtvis ytterst upprörande. När jag läser om Sverige så omnämns vi enbart i positiva ordalag. Vi var det första landet i världen som stiftade en lag mot barnaga. Och vidare;
”En viktig orsak till den positiva utvecklingen i Sverige har varit det svenska välfärdssystemet med sina idéer om jämlikhet, både ekonomisk sådan som jämställdhet mellan kvinnor och män. Andra orsaker var politisk enighet över hela den politiska skalan, en hög grad av medvetenhet om de sociala och ekonomiska faktorer som ofta ligger bakom barnaga, samt en välutbildad befolkning.”
Inte ett ord om att vart femte barn utsätts för övergrepp innan de fyller 18 år i Sverige.
Ingenting om att ytterst få polisanmälningar om misshandel/övergrepp mot barn leder vidare till åtal.
Inte ens en rad om att ett barn i veckan begår självmord i Sverige.
De tar inte heller upp att vi tillåter barnäktenskap.
Sverige bryter mot barnkonventionen på många olika sätt. Listan kan göras ännu längre.
Idag är välfärdssamhället raserat. Rådande kris inom både polis och socialtjänst drabbar utsatta barn hårt. Trots detta hävdar sig Åsa Regnér under en internationell konferens mot barnaga i Wien tidigare i år:
”Som föregångsland har Sverige en viktig proaktiv roll att stärka barns rättigheter och arbeta för att fler länder förbjuder barnaga.”
Samtidigt blir anmälningar om misshandel och sexuella övergrepp mot barn blir liggande på hög. Barn i Sverige tvingas stanna kvar i misär och pedofilerna kan fortsätta förgripa sig på barn efter barn. Det är fritt fram!
Den politiska enigheten finns inte heller längre kvar. Som exempel kan nämnas det tredje tilläggsprotokollet till Barnkonventionen som antogs av FN år 2011. Det ger barn möjlighet att klaga direkt till FN:s barnrättskommitté om deras rättigheter kränkts och de inte haft möjlighet att få upprättelse i hemlandet. Sverige har fortfarande inte tagit ställning eller visat några indikationer på att underteckna eller att ratificera protokollet! Idag finns det ingenstans att vända sig när skyddssystemen fallerar. Barnombudsmannen agerar till exempel inte i enskilda ärenden.
Från Stefan Löfvens håll är det oroväckande tyst. Han har tidigare pratat om att göra Barnkonventionen till lag. Men vi behöver inte fler lagar som inte följs. Det är inte där problemet ligger.
Problemet har Rädda Barnen precis satt fingret på.
Jag är övertygad om att Rädda Barnen hjälper många barn runt om i världen. Men att som ledande barnrättsorganisation sopa våra egna problem under mattan ser jag som mycket allvarligt. Det spär på ansvariga makthavares ignorans. Den yttersta tragedin är inte de onda människornas brutalitet, utan de goda människornas tystnad.
Sverige behöver upprepa den attitydförändring som tog fart 1979 när barnagan förbjöds.
Vi måste öppna ögonen och se vad som sker i våra egna kvarter.
Vi måste sluta skylla på ”familjeangelägenhet” och ta parti för de utsatta barnen.
Vi måste kräva att ansvariga politiker agerar.
Vi måste göra varenda enskilt barn till allas barn.
Först då kan vi kalla oss föregångsland – med stolthet.
Genom att bli medlem i BRY ger du oss ditt mandat att föra din talan för att stärka barns rättsskydd i Sverige.
Ju fler medlemmar, desto starkare maktfaktor.
Här får du fler tips på vad du kan göra för att skapa förändring.
Tack för att du BRYr dig!