



Sjuåriga Anders flyttades mot sin vilja till pappan som misstänkts ha misshandlat och utsatt honom för sexuella övergrepp. Han blev hämtad av sex myndighetspersoner och kördes till pappa i polisbil. Hans två äldre syskon fick bo kvar hos mamma.
Under de tre år som gått har Anders träffat sin mamma tillsammans med kontaktperson, trots att hon inte är misstänkt för något brott. Tvärtom. Hon tilldömdes vårdnaden om de två äldsta barnen. Men på grund av att pappan inte tillåter att Anders träffar mamma själv så har socialtjänsten godkänt kontaktperson. Under långa perioder har mamman förvägrats umgänge.
Efter varje umgänge skrev kontaktpersonen rapport. För något år sedan fick mamman tillgång till dem. Då var de maskerade. Det syntes tydligt att viss text var övermålad. Nyligen fick hon tillgång till omaskerade rapporter. Då rullas den grymma verkligheten upp. Anders fick förtroende för kontaktpersonen och vågade uttrycka att ”han känner sig ensam hos pappa och längtar fruktansvärt mycket efter att få vara med mamma, men vågar absolut inte ge uttryck för det så att pappa får reda på det.” Han berättade att han är rädd både för sin pappa och för socialtjänsten. Kontaktpersonen skriver ”Jag har föreslagit för honom att jag gärna följer med honom till socialen och stöttar honom, men han vågar inte än, förhoppningsvis vågar han snart för han behöver någon son bryr sig om hans ve och väl.”
Rapporterna skrevs i juni 2017. Anders fick träffa sin mamma ytterligare några gånger.
9 oktober skriver pappan till mamman:
Hej, Men anledning av uppgifterna som framkommit vid samtal med individ och familjeomsorgen i Emmaboda och som även du har informerats om anser jag inte att ett umgänge är förenat med ”Anders” bästa, detta umgänge avbryts därför omedelbart.
Senaste gången som Anders fick träffa sin mamma var 12 januari 2018, i närvaro av två kontaktpersoner.
VEM BRYr SIG OM ANDERS?
P.S. Anders heter i själva verket något annat
Mer om Anders finner du här.
Det socialtjänsten gör är är grov psykisk misshandel av barn. De måste lagföras.
Det vore på sin plats att socialtjänsten här motiverar och förklarar sina beslut i ärendet, samt att myndigheten utreds av någon opartisk instans.
Har fel begåtts, vilket verkar uppenbart, ska dessa rättas till och de drabbade ska kompenseras i vad mån detta är möjligt.