
Misstänkta brott mot barn bortförklaras ofta in absurdum. En av anledningarna kan vara att de som kommer i kontakt med utsatta barn ofta saknar utbildning.
De som läser till lärare, socionomer, polis, läkare, domare får inte lära sig hur man upptäcker om ett barn är utsatt för misshandel eller sexuella övergrepp.
De får inte heller lära sig hur man på bästa sätt hjälper ett utsatt barn.
De har sällan förståelse för hur man som förälder reagerar när man upptäcker att sitt eget barn varit utsatt för övergrepp.
Det ingår inte i deras utbildning.
Från ett av mina egna möten med socialtjänsten:
Jag gick till vår inbokade tid och jag gjorde det stora misstaget att berätta vad Lukas hade sagt till mig i badrummet. I samma veva berättade jag om blåmärkena som Lukas hade haft på rumpan och i ansiktet.
”Hanna, har du varit utsatt för incest?”
”Nej, aldrig”, svarade jag.
”Är du riktigt säker på det?”
”Jaaa, men varför undrar du det?”
”Du har en överdriven rädsla och oro över ditt barn. Det är nästan som om man kan tro att du hittar på allt det här. Är det inte så att du har planterat blåmärkena på Lukas stjärt själv för att få vårdnaden? Många kvinnor kan verkligen göra vad som helst för att vinna vårdnaden. ”
Jag blev alldeles förtvivlad. Och äntligen riktigt, riktigt förbannad.
Ur boken ”När blodsbanden brister” utgiven under pseudonymen Hanna Svensson
Veckan innan hade vi varit på en av landets två specialistmottagningar för barn som varit utsatta för trauma. De menade att de inte kunde tolka de tecken som Lukas visade upp på annat sätt än att han hade varit utsatt för övergrepp.
Ur boken ”När blodsbanden brister”, möte socialchefen:
Jag berättade helt kort om mötet på Vasa BUP.
”Kan ni inte ta kontakt med Vasa och höra hur de ser på saken?” bad jag.
”Nej, vi har inte behov av att prata med dem. Jag ser inte vad det skulle kunna tillföra. Åk nu hem och sluta oroa dig. Jag tycker att du borde vara glad och tacksam över att vi kom fram till ett sådant här positivt resultat. Du, jag är hemskt ledsen, men jag har ett annat möte nu så jag måste avsluta.”
Jag var helt chockad och förtvivlad. Under loppet av två veckor hade jag fått min oro bekräftad hos Vasa BUP. Utredning hade inletts och avslutats på socialkontoret. Den hade lett till att jag inte skulle oroa mig.
Jag som länge vägrat se sanningen. Nu när jag såg den och berättade den, blev jag inte trodd.
Självklart finns de socialsekreterare, lärare med flera som på egna initiativ tar till sig kunskap efter grundutbildningen.
Men alldeles för många tycker att de redan att de besitter all kunskap de behöver.
Och det får katastrofala följder för barnen.
När det gäller övergrepp inom familjen så innebär det att barnet tvingas tillbaka till den förälder som förgriper sig på det. Föräldrarnas rätt till sina barn är starkare – än barnets behov av skydd.
Men, det behöver inte fortsätta så här!
Kunskapen finns!
BRY – Barns Rättsskydd kräver att de som kommer i kontakt med barn ska ha utbildning i hur man upptäcker och skyddar utsatta barn.
Läs gärna fler av våra krav här.
Delta i vårt förändringsarbete genom att bli månadsgivare.