Monica Dahlström-Lannes , f.d. vålds- och sexualbrottsutredare
samt författare till ”Mot dessa våra minsta” skriver:

En person som är dömd för mord, vålds- eller sexualbrott får inte arbeta inom sjukvård, skola och barnomsorg. Men samma person kan få hela vårdnaden av sina egna barn.

Gotlands tingsrätt dömde en man till fängelse 2014 för tre fall av misshandel, mot två söner födda 2007 och 2010 och mot en ex-sambo. Domaren var skiljaktig och ville döma för grov fridskränkning när det gällde båda barnen. Redan 2011 dömdes pappan till villkorlig dom för misshandel av en annan pojke i nedre tonåren. Det fanns sammanlagt fem våldsdomar. Ändå fick pappan hela vårdnaden av Svea hovrätt.

I Varberg har en pappa, dömd för misshandel av barnets mamma i barnets åsyn, fått hela vårdnaden av en 3,5-åring som i hela sitt liv bott i trygghet hos sin mamma. Pappan skulle övervakad bevisa sin oskuld i ett utredningshem tillsammans med barnet, men enligt journalerna lämnade båda HVB-hemmet.

Socialförvaltningen i Stockholm rekommenderar en pappa att begära hela vårdnaden av sina två barn, 4 och 5 år gamla. Pappan är drogmissbrukare och har dömts för 31 brott enligt belastningsregistret. Domstolen brukar lyssna på socialtjänsten.

En annan pappa dömdes till fängelse, i både tingsrätt och hovrätt, för misshandel av barnens mamma. Alla tre barnen hade bevittnat våldet mot mamman och fått brottsskadeersättning. Pappan tilldömdes ändå hela vårdnaden av alla syskonen då mamman, som levde skyddat, inte lyckades att få dem att umgås med pappan. Senare omhändertogs de två yngsta barnen av socialtjänsten sedan de berättat om en våldsam pappa, men det äldre barnet bor kvar trots att syskonen berättat att också han utsatts för våld.

En person som är dömd för mord, vålds- och sexualbrott får inte arbeta inom sjukvård, skola och barnomsorg. Men samma person kan alltså få hela vårdnaden av sina egna barn.

Var finns logiken?