Syskonen på flykt

Print Friendly, PDF & Email

 

Foto: Mariah Talbot

Minns ni syskonen i Kristianstad?

Trots att barnen berättat om pappans misshandel och övergrepp för flera olika personer så ignorerade socialtjänsten samtliga orosanmälningar. Även mamman vittnade om hans misshandel, inte heller hon togs på allvar. Tingsrätten följde soc. rekommendation och gav pappan vårdnaden.

När det blev dags att överlämna barnen så klarade mamman inte av det.
Hon kämpade länge både mot rättssystem och socialtjänst utan att få gehör.
Pappan krävde polishämtning som inte gick att genomföra eftersom mamman, av rädsla, redan hade lämnat sitt hem tillsammans med barnen.

Nyligen var det återigen förhandling i tingsrätten, initierad av pappan. Mamman företräddes av en god man eftersom hon inte har kunnat nås. Hon har tidigare redan dömts till böter,105.000:-, då barnen vägrat att åka till pappan (sommaren 2018). Nu yrkade pappan återigen på polishämtning och ytterligare vite – 100.000:- per barn (vilket inte godkändes).

I tingsrättens slutliga beslut går att läsa (jag har ersatt mammans namn med ”mamman”):
”Tingsrätten bedömde i sin dom att ”mamman” trots vissa betänkligheter var lämplig som vårdnadshavare. Av det ovan anförda framgår emellertid att hon därefter i strid med domstols lagakraftvunna dom skilt sina tre barn från deras vårdnadshavare under minst tre månaders tid. Denna situation fortgår. Det är okänt var barnen befinner sig. Det framstår som uteslutet att de får någon skolgång, om de är kvar i Sverige, eller att de kan upprätthålla någon kontakt med jämnåriga kamrater. De hålls genom ”mammans” agerande även skilda från sin släkt – bl.a. sin farmor och farfar – på pappans sida, och de kan antas vistas isolerade i en för dem sedan tidigare okänd miljö. Risken för att barnen under dessa omständigheter far illa framstår som i hög grad beaktansvärd. Vad som sålunda inträffat efter domen föranleder slutsatsen att ”mamman” inte längre är lämplig som vårdnadshavare. ”

Misstankarna gentemot pappan är som bortblåsta och tingsrätten beslutade:
Barnen skall hämtas genom Polismyndighetens försorg och överlämnas till pappan.
Mamman skall betala pappans rättegångskostnader. (Han företrädde sig själv och yrkade på ersättning för förlorad arbetsinkomst vilket godkändes.)

Barnen har bott tillsammans med sin mamma under hela sitt liv. Om rättssystemet hade skyddat dem från början så hade de inte behövt befinna sig på flykt strax innan jul.
Då hade tingsrätten inte heller behövt besluta om polishämtning av barnen – en månad innan barnkonventionen blir lag…

Tidigare inlägg om dessa barn:
1 september 2019: Pappan begär polishämtning
6 augusti 2019 Akut situation för barnen i Kristianstad
23 april 2019 Mamman vädjar om hjälp
20 mars 2019 Jag utmanar media
27 februari 2019 Stor sorg
9 februari 2019 Massor med styrka
6 februari 2019 Andra och sista rättegångsdagen
5 februari 2019 Första rättegångsdagen
25 januari 2019 Nämndemannen nickade till 
23 januari 2019 Domare utan barnperspektiv
5 december 2018 Protesterna når fram
23 oktober 2018 30.000 i böter varje helg

 

Share

Rättighetsbärare

Print Friendly, PDF & Email

”Rättighetsbärarna” är en programserie om barns rättigheter, producerad av UR.

Här delar jag  mina tankar om barn i rättsliga processer.
Du finner länken här.

 

Share

Barnkonventionen 30 år

Print Friendly, PDF & Email

Idag fyller barnkonventionen 30 år. Den 20 november 1989 trädde den ikraft. Sverige var ett av de allra första länderna som antog den. Grundtanken är vacker och väl genomtänkt.

Jag har följt utvecklingen inom barns rättsskydd under tjugo år. Det har aldrig varit så illa som nu. Vi stoppar huvudet i sanden. Fortfarande har vi en övertro om att välfärdssamhället träder in när det behövs. Så är det inte! Myndigheternas kunskapsbrist drabbar våra barn på de mest fruktansvärda sätt.

Den första januari, 2020, blir barnkonventionen lag. Sett utifrån det jag möter i mitt arbete så kommer detta inte att göra någon som helst skillnad. Det största problemet är att vi inte vill se att barn far illa i Sverige. De barnen som berättar eller visar tecken på att vara utsatta för misshandel och övergrepp tas inte på allvar. Experter som dokumenterar barnens skador negligeras. Trettio år efter att vi lovat följa barnkonventionen så lyssnar ansvariga myndigheter fortfarande oftast på en misstänkt förövare som hävdar sin oskuld. Om inget brott har begåtts, ja då spelar det ingen roll vilka lagar vi har.

Vi borde börja med att ratificera barnkonventionens tredje tilläggsprotokollet som ger enskilda barn rätt att klaga direkt till FN. Många andra länder, såsom exempelvis Albanien, Andorra, Argentina, Belgien, Bolivia, Costa Rica, El Salvador, Gabon, Tyskland, antog det när det kom 2011. Idag finns ingenstans för ett rättslöst barn i Sverige att klaga. Barnombudsmannen går inte in i enskilda ärenden.

Allt fler barn utbildas i tidig ålder om sina rättigheter.
Nu är det upp till oss vuxna att ta dem på allvar.
För vad är vi för nation när vi inte tar barnens berättelser om våld och övergrepp på allvar?

Share

Thomas Bodström

Print Friendly, PDF & Email

Under några år arbetade jag ”under cover”. Jag skrev exempelvis debattartiklar under min pseudonym Hanna Svensson, som jag  använt för min bok ”När blodsbanden brister”.

2004 publicerade Aftonbladet mitt öppna brev som var ställt till dåvarande justitieminister Thomas Bodström. Och han svarade. Lite senare under denna vecka möts vi. Ett möte som jag ser fram mot.

Jag har uppvaktat alla justitieministrar sedan dess. Alla har menat att de väl insatta i problematiken. Men ingen förändring har skett. Jag undrar om det är nuvarande justitieminister som kommer att agera, eller om barnen ska behöva vänta till nästa mandatperiod.

Share

Elias & Anna saknar rättsskydd

Print Friendly, PDF & Email

 

 

Anna skickar in 110 sidor  30.10.2019 kl. 23.58
Hovrätten skickar ut beslut 31.10.2019 kl.12.53

Detta visar tydligt att både Elias och Anna saknar rättsskydd. Det finns ingen möjlighet att hovrätten hunnit gå igenom Annas yttrande på 110 sidor, och dessutom skrivit sitt 3-sidiga protokoll på enbart några timmar.

Deras beslut:
Elias får prata med sin mamma i telefon en gång per vecka.
Varannan lördag får han träffa sin mamma tre timmar i närvaro av umgängesstöd.
Detta umgänge skall starta först den 7 december.

Under skälen till beslutet står:
Enligt 6 kap. 2 a § föräldrabalken ska barnets bästa vara avgörande för alla beslut om vårdnad, boende och umgänge. Vid bedömning av vad som är bäst för barnet ska det fastas särskilt avseende vid barnets behov av en nära och god kontakt med båda föräldrarna.

Helt ”bortglömt” är flertalet oros- samt polisanmälningar från läkare, läkare/psykolog, två barnläkare och leg. psykoterapeut som träffat Elias och dokumenterat skadorna på hans kropp. En del av dem har hört honom berätta vad pappan utsatt honom för.

Man har även negligerat orosanmälan från en nära släkting till pappan. Släktingen har sett pappan misshandla även andra barn. Släktingen berättade också att de inte ville vara i pappans närhet på grund av hans sadistiska beteende.

Hovrätten har även förbisett det faktum att pappan förhindrat Elias att träffa sin mamma under de senaste sex månaderna. Han har trotsat den dom som säger att Elias har rätt att träffa sin mamma varannan helg.

Man har även struntat i vittnesberättelser som beskriver pappans märkliga agerande då Anna kom för att hämta Elias för umgänge. Läs gärna en av vittnesattesterna längre ned på sidan.

När Anna inte fick träffa sin son så gick hon till tingsrätten. Förhandlingen om verkställighet skulle ha skett förra veckan, men den flyttades fram pga att pappans advokat skulle opereras.

Under tiden skyndade hovrätten på handläggningen av pappans yrkande på att allt umgänge skulle ställas in.

Dagen efter beslutet från hovrätten fick Anna ett nytt datum för verkställigheten – den 21 november.

Men nu är både Anna och Elias helt chanslösa, det har det svenska rättssystemet säkerställt.

Myndigheternas handläggning av detta ärende är inte unikt, många av dessa fall följer samma mall. Jag får kännedom om nya fall varje vecka.

 

Nedan följer en av vittnesattesterna. Jag har ersatt namn med XXX, Anna & Elias heter i själva verket något annat. 

Observation av händelsen den 2019-10-04, XXX skolan, Stockholm

Jag anländer kl 1220 till XXX skolan för att möta och observera ANNAS hämtning kl 1500, av sin son ELIAS, enligt domstolsbeslutet för umgängesrätt. ANNA hade tidigare informerat mig att XXX, ELIAS pappa hade flera gånger stoppat denna umgängesrätt genom att vara tidigt på skolan och hämta honom innan ANNA kommit till skolan. Men denna dag såg det ljust ut då PAPPAN inte hade uttryckt missnöje och därför var vi alla var glada över att få träffa ELIAS.

Då vi står utanför skolan, på trottoaren vid skolans huvudingång till skolområdet, ser jag flertalet skolpersonal uppträda märkligt på våra närvaro. De uppträder som de var arga, stressade, rädda och aggressiva. Jag förstod då att något inte stod rätt till. Personalen tittade misstänksamt på ANNA och var korta och oförskämda i tonen. Jag föreslår då att vi tittar även på baksidan om PAPPAN hade kommit. ANNA går iväg och meddelar då att PAPPANS fordon stod redan parkerad inne på skolområdet, bakom skolan, vid personalparkeringen.

Kort därefter ser jag en kvinna, senare identifierad som studierektor komma ut på skolans baksida genom en nödutgång där PAPPANS bil stod. Kvinnan håller en liten pojke nära sig och jag upplever att hon försöker dölja honom. Pojken var vid närmare observation ELIAS som fördes undan runt huvudbyggnaden, samtidigt som när övriga barnen kommer ut på framsidan av skolbyggnaden för rast. Det var mycket upprörande att se hur studierektorn jagade upp situationen och därmed alarmera barnen i rädsla med sin energi, hårda tonläge och kroppsspråk. Jag står kvar på trottoaren och observerar PAPPAN som kommer gående snabbt och bestämt på skolgården emot mig. I sin hand håller han sin mobiltelefon riktat mot mig, som att han videofilmar mig och säger med hög röst att det här är XXX. Ett uppenbart försök att skrämma mig. Jag svarade honom hej XXX, va kul att ELIAS får träffa sin mamma idag, varpå han lämnade mig ifred. PAPPAN hade även en apparat fäst på bröstet, okänt om det var en ytterligare kamera eller larm.

Kl 1312 hör jag polissirener komma närmare, och jag misstänker då att PAPPAN ringt till polisen för att skapa en situation för att åter stoppa ANNAS hämtning. Jag vet av mina 20 år som polis, att polisfordon får endast framföras i utryckning, trängande fall då det finns fara för liv och hälsa och därför misstänker jag att PAPPAN ljugit för polisen om denna fara och förlett polisen in i utryckning genom Falskt Larm, (Brb kap 2:15).

Jag möter den första patrullen, en hundbil med vänlighet och berättar att jag observerar mamma ANNAS hämtning av sin son, som enligt tingsrättsdom ska ske denna dag. Kort därefter kom även en civilmålad polisbil med 2 civilklädda poliser.
Efter att poliserna pratat med ANNA, PAPPAN och skolpersonal, läste de även domstolsbeslutet om umgängesrätten för ELIAS och de konstaterade att allt stämde, men något dröjde på polisernas utredning. Polismannen (hundpatrullen) kommer fram till ANNA och berättar att han har pratat med socialtjänsten som gav PAPPAN rätt att vägra lämna över barnet ELIAS till ANNA om det fanns misstankar om fara för barnet, enligt föräldrabalken.

Jag kunde observera en mycket smärtsam process hos ANNA, som fortfarande var samlad, men tårfylld och uppgiven som inte träffat sin son på över 200 dagar.
Min observation rör ett uppenbart umgängessabotage av PAPPAN men även en medverkan av sabotage av skolans personal tillsamman med socialtjänsten.

Skolans personal på XXX uppträdde mycket oprofessionellt, rent skamligt omoraliskt och ev brottsligt. Jag var med ANNA och observerade hur personalen gömde ANNAS son från henne, det tog ut honom baksidan på skolan via en nödutgång. De uppträdde aggressivt och räddslodrivet. De var hårt dömande mot ANNA. Det var en sorglig syn och det skulle göra vilken människa med sunt förnuft och rättspatos arg.

Personalen och främst studierektorn är uppenbart olämpliga att vara förebild för barnen och driva en sådan viktig verksamhet för försvarslösa barn.

 

Mer om Anna & Elias:

2018
25/11: Tvingas gömma sig för att skydda sitt barn
27/11: Annas ombud anser detta är en rättsskandal 
29/11: Socialtjänsten ignorerar experter
2/12: Inspelat samtal med åklagare 

2019
13/1: Socialtjänsten polisanmäler Anna då hon visar bilder på sin sons skadade kropp
26/1 Socialtjänsten vill placera Elias i jourhem. 
23/2 Anna är häktad i sin frånvaro. Ringer åklagaren.
10/3 Sammanfattning av Annas kamp
14/3 Oerhört tungt besked. Anna och Elias hämtades idag. 
23/3 Jag namnger och polisanmäler familjerättssekreterarna
28/3 Elias huvudvittne hämtas av polis
1/4  Anna omhäktad
6/4 Socialtjänsten polisanmäler hjälpsökande Anna
28/4 Rättegångarna mot Anna, Elias mamma
2/5 I tingsrätten idag för Anna
6/5 Stängda dörrar
7/5 Plötsligt visas ”hänsyn” till barnet
8/5 Kom till Annas rättegång nästa vecka
14/5 Annas fjärde dag i tingsrätten
14/5 Flera rapporterar från rättegången
15/5 Sista rättegångsdagen för Anna
15/5 Slutpläderingarna
16/5 Anna släpps ur häktet
19/5 Vad hände med Elias?
1/6 Sveket mot Elias
5/6 Anna dömd
30/6 Elias får inte träffa sin mamma
15/8 Protester utanför tingsrätten
12/9 Goda nyheter
9/10 211 dagar sedan sist
19/10 Polisen kommer med blåljus
29/10 Ytterligare bakslag

Share

Ytterligare bakslag för Elias

Print Friendly, PDF & Email

Imorgon, 30 oktober, skulle Elias mamma Anna ha varit i tingsrätten. Hon har stämt pappan på grund av att han har trotsat en dom och förhindrat umgänge. Elias har inte fått träffa sin mamma på närmare 300 dagar.

I slutet av förra veckan meddelades att förhandlingen ställts in.

Först meddelade pappans advokat att de önskade flytta fram verkställighetsmålet på grund av att hon skulle opereras.

Strax därpå fick Anna besked om att pappan har överklagat domen som gav Elias rätt att träffa sin mamma. Hovrätten har beviljat honom prövningstillstånd. Pappans yttrande är på 150 sidor och Anna fick bara några dagar på sig att bemöta detta.

Och Elias, vem BRYr sig om honom?

Det är ovanligt att föräldrar får prövningstillstånd i hovrätten såsom Elias pappa fått. Men i övrigt är fallet inte unikt. Runt om i landet pågår flera liknande ärenden. Det är därför som vi i BRY arbetar för att det skall inrättas en särskild barndomstol.

Mer om Anna och Elias finner du här:

2018
25/11: Tvingas gömma sig för att skydda sitt barn
27/11: Annas ombud anser detta är en rättsskandal 
29/11: Socialtjänsten ignorerar experter
2/12: Inspelat samtal med åklagare 

2019
13/1: Socialtjänsten polisanmäler Anna då hon visar bilder på sin sons skadade kropp
26/1 Socialtjänsten vill placera Elias i jourhem. 
23/2 Anna är häktad i sin frånvaro. Ringer åklagaren.
10/3 Sammanfattning av Annas kamp
14/3 Oerhört tungt besked. Anna och Elias hämtades idag. 
23/3 Jag namnger och polisanmäler familjerättssekreterarna
28/3 Elias huvudvittne hämtas av polis
1/4  Anna omhäktad
6/4 Socialtjänsten polisanmäler hjälpsökande Anna
28/4 Rättegångarna mot Anna, Elias mamma
2/5 I tingsrätten idag för Anna
6/5 Stängda dörrar
7/5 Plötsligt visas ”hänsyn” till barnet
8/5 Kom till Annas rättegång nästa vecka
14/5 Annas fjärde dag i tingsrätten
14/5 Flera rapporterar från rättegången
15/5 Sista rättegångsdagen för Anna
15/5 Slutpläderingarna
16/5 Anna släpps ur häktet
19/5 Vad hände med Elias?
1/6 Sveket mot Elias
5/6 Anna dömd
30/6 Elias får inte träffa sin mamma
15/8 Protester utanför tingsrätten
12/9 Goda nyheter
9/10 211 dagar sedan sist
19/10 Polisen kommer med blåljus

Share

Rättighetsbärarna.

Print Friendly, PDF & Email

Idag var det förhandsvisning av Rättighetsbärarna. UR har gjort en dokumentärserie om barns rättigheter med anledning av att barnkonventionen fyller 30 år. Jag är en av de som intervjuas.

Kommer inom kort på UR-play.

Share

Polisen kommer med blåljus när Elias pappa ringer

Print Friendly, PDF & Email
Foto: Mariah Talbot

Vi hör ofta att polisen saknar resurser. Men hur prioriterar de sitt arbete?

Elias pappa har polisanmälts vid flera tillfällen av barnläkare, läkare med flera. De har hört Elias berätta och/eller dokumenterat skador på hans kropp.Elias har varit tydlig. Det var pappa som skadat honom. Pappan blev kallad på förhör först efter att den femte polisanmälan lämnats in. Ingen anmälan har lett till åtal, trots att det finns totalt 17 vittnen.

Ni som följt Elias och hans mamma Anna genom mig vet att Elias idag bor hos pappa. Enligt dom från tingsrätten har Elias rätt att träffa sin mamma varannan helg, något som pappan har förhindrat i över 200 dagar. För två veckor sedan när Anna kom till skolan för att hämta, fördes Elias ut bakvägen till pappa så att han inte skulle kunna gå till sin mamma. När Anna närmade sig så ringde pappan polisen. Polisbilen kom 15 minuter senare – med blåljusen påslagna.

Då fanns det resurser – trots att det var uppenbart att flera personer bröt mot en dom från tingsrätten (Elias pappa och skolpersonalen som hjälpte honom).

I polisens händelserapport står bland annat:
”Prio, skyndsamt. Bråk.”
”Enligt soc har pappan egen vårdnad av barnet. Mamma har umgängesrätt. Pappa får dra tillbaka umgängesrätten om han vill. Och detta vill han i detta fall.”

Vad gör allt detta med åttaåriga Elias?
Och, vem tar ansvar?

Inte heller nu i fredags fick han träffa sin mamma. När Anna kom till skolan möttes hon av beskedet att Elias inte var där. Han hade inte varit i skolan på hela dagen. Hon fick ingen förklaring.

P.S. Pojken på bilden har inget med personerna i texten att göra. 

Mina tidigare inlägg om Elias & Anna:

2018
25/11: Tvingas gömma sig för att skydda sitt barn
27/11: Annas ombud anser detta är en rättsskandal 
29/11: Socialtjänsten ignorerar experter
2/12: Inspelat samtal med åklagare 

2019
13/1: Socialtjänsten polisanmäler Anna då hon visar bilder på sin sons skadade kropp
26/1 Socialtjänsten vill placera Elias i jourhem. 
23/2 Anna är häktad i sin frånvaro. Ringer åklagaren.
10/3 Sammanfattning av Annas kamp
14/3 Oerhört tungt besked. Anna och Elias hämtades idag. 
23/3 Jag namnger och polisanmäler familjerättssekreterarna
28/3 Elias huvudvittne hämtas av polis
1/4  Anna omhäktad
6/4 Socialtjänsten polisanmäler hjälpsökande Anna
28/4 Rättegångarna mot Anna, Elias mamma
2/5 I tingsrätten idag för Anna
6/5 Stängda dörrar
7/5 Plötsligt visas ”hänsyn” till barnet
8/5 Kom till Annas rättegång nästa vecka
14/5 Annas fjärde dag i tingsrätten
14/5 Flera rapporterar från rättegången
15/5 Sista rättegångsdagen för Anna
15/5 Slutpläderingarna
16/5 Anna släpps ur häktet
19/5 Vad hände med Elias?
1/6 Sveket mot Elias
5/6 Anna dömd
30/6 Elias får inte träffa sin mamma
15/8 Protester utanför tingsrätten
12/9 Goda nyheter
9/10 211 dagar sedan sist

Share

Mail till Lena Hallengren

Print Friendly, PDF & Email
Foto: Mariah Talbot

Till socialminister Lena Hallengren

Med anledning av senaste tidens skandaler inom socialtjänsten (Hedemora och Båstad) så gjorde vi en enkel undersökning bland våra följare. På vilka övriga orter runt om i landet upplever de att socialtjänsten brister?

I snabb takt fylldes våra kommentarsfält på Facebook och Instagram. 75 av landets 290 kommuner listades. (se nedan). Listan fylls på under tiden jag skriver detta.

IVO och JO har redan riktat allvarlig kritik mot ett flertal av dessa kommuner, utan att någon förändring skett för de enskilda barnen.

Vår erfarenhet är att socialtjänsten saknar kunskap och att riskbedömningar görs alltför sällan. Detta får till följd att barn tvingas umgås med den förälder som misshandlar och/eller förgriper sig på det. I vissa fall får till och med en dömd förövare vårdnaden om sina barn. De föräldrar som upptäcker att deras barn är utsatt beskriver att de inte vågar ta kontakt med socialtjänsten.

Den utredning som nu pågår – Framtidens Socialtjänst – skall redovisas först i juni 2020.

Medans ni utreder offras barn efter barn.
Bristerna är uppenbara.
Nu vill vi se handling och resultat.
Vad tänker du göra för att säkerställa att utsatta barn får den hjälp och det skydd som de såväl behöver?

Bästa hälsningar,
Agneta Bravélius

 

Kritiserade kommuner:

Ale

Alvesta

Angered

Avesta

Borgholm

Borås

Eda

Ekerö

Enskede

Eskilstuna

Flemingsberg

Gnesta

Göteborg

Hallsberg

Halmstad

Haninge

Hofors

Huddinge

Hägersten-Liljeholmen

Hörby

Kalmar

Karlberg

Karlshamn

Karlskrona

Karlstad

Kista

Kramfors

Kristianstad

Kristinehamn

Kungsbacka

Kungsholmen

Kävlinge

Köping

Lessebo

Lidköping

Lilla Edet

Linköping

Luleå

Lund

Malmö

Malung

Mark

Mora

Nacka

Norrmalm Stockholm

Nybro

Piteå

Ronneby

Rättvik

Sigtuna

Sjöbo

Skara

Skövde

Solna

Stockholm

Strängnäs

Strömstad/Tanum

Sundsvall

Sälen

Uppsala

Varberg

Visby

Vänersborg

Västerås

Växjö

Ystad

Årjäng

Årsta Vantör

Ängelholm

Öckerö

Östermalm Stockholm

Östersund

Österåker

Share

211 dagar har gått sedan sist

Print Friendly, PDF & Email

När Anna kom till skolan i fredags för att hämta Elias så gick hans kompisar runt och letade efter honom. Men de hittade honom inte. Skolpersonalen hade gömt honom. Till Anna sade de:
– Om han ser dig så kommer han att vilja gå hem med dig.
Att Anna hade domen med sig spelade ingen roll. Skolpersonalen gömde honom ändå. Elias fick inte ens säga hej till sin mamma.

Enligt dom från 2018 har Elias rätt att träffa sin mamma varannan helg. Denna dom fastslogs även för några veckor sedan då pappan försökte stoppa allt umgänge med mamman. Han förlorade.  Trots detta har pappan saboterat umgänget genom att bland annat hämta Elias tidigare från skolan de dagar då Anna skall hämta.

Elias har inte fått träffa sin mamma ordentligt under de senaste 211 dagarna. Det enda som pappan tillåtit är två en-timmes träffar.

Pappan fortsätter trotsa domen med hjälp av socialtjänst och skola. De har valt att ignorera både den senaste domen och de nio vittnen som ställde sig bakom Elias under rättegången i maj. Bland dessa fanns läkare, barnläkare, barnpsykolog, läkare/psykolog och fd vålds- och sexualbrottsutredare. Skadorna på Elias kropp är väldokumenterade. Elias har också varit tydlig med att det är pappan som förorsakar skadorna och han har till och med visat hur övergreppen går till. Vittnena har gjort både oros- och polisanmälningar som ignorerats av socialtjänsten på Östermalm.

Enligt senast domen framgår att ”Elias vill träffa sin mamma och att det råder en nära relation mellan mor och son. Elias vill umgås med sin mamma och det finns inget som visar att Anna brister i sin omsorgsförmåga. Elias känner inte oro över ett umgänge med modern.”

Vad händer med en 8-årig pojke som nu får höra att hans mamma är monstret?
Vad händer med hans verklighetsuppfattning?

Ni som i största välmening skriver ”skaffa bra advokat, polisanmäl, anmäl till IVO” mm, ni ska veta att allt detta är gjort – och lite mer därtill. Det Anna behöver nu är ett ❤️ som kommentar så att hon känner ert stöd och er kärlek och orkar fortsätta kämpa för Elias.

OBS! Anna & Elias är fingerade namn.

Tidigare inlägg om Anna & Elias:

Share

www.barnsrättskydd.se