När barnets talesperson inte räknas

Print Friendly, PDF & Email

När man som förälder går till läkare med sitt lilla barn för att barnet har ont i magen så vänder sig ofta läkaren till föräldern och frågar hur länge har barnet haft ont, gör det mer ont innan eller efter att barnet har ätit osv. När det gäller små barn så ställer läkaren ofta diagnos utifrån en dialog med föräldern.

När det gäller sexuella övergrepp mot barn så gäller helt plötsligt inte en förälders berättelse. Då lägger vi HELA bördan på barnet att själv föra sin talan inför polis och socialtjänst. Om barnet inte själv kan berätta, ja då har det inte hänt och den förälder som gör polis- och orosanmälan anklagas ofta för att ha hittat på. Det är en svår uppgift att ha hört barnet berätta utan att få föra dess talan. Att då tvingas kämpa mot de myndigheter som ska skydda barnen innebär ofta en övermäktig uppgift. För att hjälpa dessa föräldrar att skydda sina barn så erbjuder BRY olika typer av stöd. På så vis räddar vi barnen.

Är du förälder som behöver hjälp att skydda ditt barn? Här finner du mer information.

Share

Hur påverkas barnen i vuxen ålder?

Print Friendly, PDF & Email

Hur påverkas barn av att tvingas att träffa en förälder som slår?

Det saknas uppföljningsstudier men det finns gott om barn som vuxit upp och som kan berätta hur det var. Lyssna på intervjun i P1  där ett syskonpar berättar hur sveket från barndomen påverkar dem än idag:
🛑 depressioner
🛑 sjukskrivningar
🛑 ångest
🛑 diagnostiserad PTSD

🛑 flashbacks från pappans misshandel

Idag tvingas många barn att umgås med en våldsam förälder – mot barnets vilja.

För att förändra detta, och stärka barns rättsskydd, arbetar BRY för att det ska inrättas en särskild barndomstol med specialutbildad personal. Där görs riskbedömningar och utsatta barn skyddas.

Denna intervju ingår som del 3 i P1’s färska miniserie.
Missa inte de andra avsnitten:
Del 1
Del 2

Share

De tysta skriken

Print Friendly, PDF & Email

 

Enligt barnkonventionen har barn rätt att komma till tals i alla frågor som rör dem. Lyssna på P1’s dokumentär som tydligt pekar på att motsatsen sker!

Både Elsa och hennes mamma utsattes för våld av pappan.
Pappan nekade och utredningarna lades ned i brist på bevis.
Elsa tvingades till umgänge med pappan, mot hennes vilja. Hon mådde dåligt.
Flertalet orosanmälningar gjordes. BUP ansåg att Elsa led av akut stressyndrom relaterade till umgängestillfällena. Umgängesstödjarna gav upp.
Pappan stämde mamman för umgängessabotage.
Mamman dömdes till böter.
Elsa tvingades återigen träffa pappa.
Hon mådde ännu sämre.
Pappan gick ånyo till domstol.
Där gjordes ingen riskbedömning utan man såg endast till ”barnets behov av kontakt med båda föräldrarna”.
Mamman, som upplevt misshandel av henne och Elsa, anklagades nu för att påverka Elsa negativt. Domstolen menade att det var mammans fel att Elsa inte vill träffa sin pappa. Därför gick vårdnaden över till pappan.

Inom BRY får vi kännedom om liknande fall varje vecka. Många av fallen följer samma mall, trots att barnkonventionen blev lag i januari 2020. Det är därför BRY arbetar för att det ska inrättas särskild barndomstol med specialutbildad personal.

Share

Fler som larmar

Print Friendly, PDF & Email
Äntligen lyfter även media upp det jag och BRY så länge har larmat om:

Misstänkta brott mot barn inom familjen benämns alltför ofta felaktigt ”vårdnadstvist”.

Barn som berättar om misshandel eller övergrepp tvingas alltför ofta att fortsätta träffa sin förövare. Ibland tvingas barnet även bo kvar i utsatthet då förövaren till och med kan få vårdnaden. Kunskap saknas och riskbedömningar görs sällan.

Ekot har granskat 144 vårdnadstvister från 2019 vilket P1 rapporterat om. I flera av fallen har den förälder som dömts för våldsbrott i familjen fått vårdnad om barnen, utan en dokumenterad riskbedömning.
”I ett fall är pappan dömd för över 15 hot- och våldsbrott mot närstående. Bland annat för att ha misshandlat mamman inför barnet och för att ha hotat döda sitt barn. Pappan fick rätt till umgänge med umgängesstöd, trots att han dömts för brott i samband med sådant umgänge tidigare. Domstolen gjorde ingen dokumenterad riskbedömning inför beslutet.”

För att stärka barns rättsskydd i Sverige kräver BRY att det inrättas en särskild barndomstol med specialutbildad personal.
Share

Dokumentären ”Att rädda ett barn”

Print Friendly, PDF & Email

 

Till Dig som har tittat på Bo-Göran Bodins dokumentär ”Att rädda ett barn”

När traditionell media äntligen granskar utsatta barns rättsskydd så används skattepengar från public service för att göra en dokumentär i tre delar där man väljer att ta den vuxnes perspektiv. Detta partiska ställningstagande riskerar att påverka den kommande rättsliga processen. Genom att visa pappan i bild utsätts barnet återigen, viktimiseras och offras på bästa sändningstid.

 Under många år har BRY försökt få media att granska barns utsatthet när det gäller ett omfattande och allvarligt samhällsproblem – barn som utsätts för misshandel och/eller sexuella övergrepp inom familjen. Jag har fått samma svar varje gång:
– Det finns ingen fällande dom och ord står mot ord.
Problemet är att dessa brott ytterst sällan ens leder vidare till åtal, än mindre fällande dom. Barnets berättelser – om de ens får komma till tals – smulas sönder och skador bortförklaras in absurdum.

Jag blev därför glad när Bo-Göran Bodin kontaktade mig, en prisbelönt grävande journalist på SVT. Han uppgav att han ville granska socialtjänst och polisutredningar, som han även gjort 15 år tidigare för SR. Bo-Göran intresserade sig för fallet ”Anna & Elias”, ett fall som jag använt för att exemplifiera utsatta barns situation och myndigheternas bristande förmåga att skydda dem. Jag var transparent och visade honom fakta som gjort att jag och f.d. sexualbrottsutredaren Monica Dahlström-Lannes tagit ställning. Vi har båda pekat på myndigheternas oförmåga att göra riskbedömningar. I min rapportering utåt har jag och BRY varit måna om att inte avslöja identiteten på någon av de inblandade. Jag gav därför mor och son pseudonymen ”Anna & Elias”.

Bo-Göran fick tillgång till ”Annas” inspelade samtal med myndigheterna. Dessa gav bevis på att involverade socialsekreterares okunskap var slående, dock inte överraskande.  Jag hör ofta att andra föräldrar bemöts på liknande sätt. Vi har sällan sett ett sådant väldokumenterat fall. I materialet finns närmare tjugo dokument från bland annat läkare och barnläkare som träffat ”Elias”. De har hört honom berätta vad pappa gjort och/eller dokumenterat skador på ”Elias” kropp. Jag har också lyssnat på bandinspelning av ”Elias” när han efter en tid på flykt med mamman började berätta vad han hade han varit med om.

De brister vi sett i fallet ”Elias” är bland andra:
Att socialtjänsten ”förhör” barnet i närvaro av den misstänkte.
Att polisen inte fick hålla första förhören.
Att barnet inte skyddades under utredningstiden.
Att viktiga personer i omgivningen inte polisförhördes innan åklagare la ned förundersökningen.
Att den misstänkte inte förhördes.
Att husrannsakan inte gjordes.
Att socialtjänsten polisanmälde mamman när hon anmälde oro och visade foton på barnets skador.
Att socialtjänsten inte gjort den riskbedömning som ska genomföras.
Att barnet berövades sin mamma som han haft primär anknytningen till i hela sitt liv.

Samma brister ser jag även löpa som en röd tråd i andra ärenden med andra barn. Kunskap för att korrekt bedöma dessa fall inom socialtjänst, åklagarmyndigheten och i domstolar saknas. Det är därför BRY arbetar hårt för att det ska inrättas en särskild barndomstol i Sverige med specialutbildad personal.

Över ett år har gått sedan min första intervju med Bo-Göran. BRY ställde upp på intervjuer med överenskommelsen att peka på myndigheternas brister. För en månad sedan blev vi dock varse att han hade helt andra avsikter än vad som avtalats. Granskningen har i själva verket handlat om hur jag, BRY och mina kollegor valt att uppmärksamma fallet ”Anna & Elias”. Vid efterforskningar framkommer ytterligare anmärkningsvärda detaljer runt SVT’s dokumentär. STV’s agenda för dokumentären sattes de facto redan i mitten av januari 2019, elva dagar innan jag tillfrågades.

2019-01-19 informerade en känd programledare polisen. Programledaren är vän med ”Elias” pappa och arbetar på SVT. Det finns även fler vänskapsband mellan respektive släktingar. Hen beskrev mamman som gränslös och uppgav att hon var rädd för att hon skulle skada pojken. Tilläggas kan att hen endast träffat ”Anna” vid 2-3 tillfällen ca 15 år tidigare, långt innan ”Elias” var född.
2019-01-29 kontaktade Bo-Göran mig första gången.
2019-02-11 kontaktade programledaren återigen polisen. Hen begär att hens namn inte ska vara offentligt.
2019-02-15 intervjuade Bo-Göran mig för första gången.
2020-05-20 visas del 1 av 3 av ”Att rädda ett barn” på SVT.

Jag har stor oro över att Bo-Görans och SVT’s dokumentär ska försämra utsatta barns situation ytterligare.

Statistiken talar sitt tydliga språk.
Vart femte barn i Sverige utsätts för sexuella övergrepp innan de fyller 18.
Mörkertalet är stort.
När traditionell media äntligen belyser utsatta barns avsaknad av rättsskydd så sätts återigen den vuxnes behov i fokus.
Och barnet, vem BRYr sig om barnet?
Har vi inte kommit längre år 2020?
Vad händer nu med barn som berättar?
Vem vågar vara barns budbärare?

BRY och jag vidhåller vår kritik mot myndigheternas handläggning av fallet ”Elias”. Mycket tacksam om du också väljer att ta ställning för barnen i Sverige genom att dela detta inlägg.

En kortfattad sammanfattning av fallet finner du här.

 

 

 

 

 

 

 

 

Share

Att bli misshandlad av sin mamma

Print Friendly, PDF & Email

Lyssna på Adam när han berättar sin historia.
Det är hög tid att vi #BryterTabut och börjar prata om det som sker mitt ibland oss.

Share

Alldeles för lång väntan i domstol

Print Friendly, PDF & Email
Foto: Canva

124 dagar efter att barnkonventionen blivit lag

I mitten av april skulle det ha varit förhandling i tingsrätten. Det handlar om en pojkes rätt till att träffa sin mamma. Dagarna innan förhandlingen inkom mamman med kompletterande bevisning, som kanske skulle kunna göra att pojken får komma hem till mamma igen. Strax därpå meddelade pappans advokat att de avbokat förhandlingen på grund av sjukdom.

Ny tid till förhandling sattes till i början av december, alltså åtta månader senare – en hel evighet för en nioåring.

Pojken det handlar om har jag valt att kalla Elias. Jag har skrivit ett trettiotal inlägg om honom och hans mamma Anna. Mamman förlorade vårdnaden då hon anmälde misstanke om misshandel och övergrepp. Jag har valt att följa Elias, i syfte att exemplifiera de allvarliga bristerna som föreligger bland de myndigheter som är tillsatta för att skydda och hjälpa utsatta barn i Sverige.

Obs! Pojken på bilden har inget med personerna i inlägget att göra.

Tidigare inlägg:

2018
25/11: Tvingas gömma sig för att skydda sitt barn
27/11: Annas ombud anser detta är en rättsskandal 
29/11: Socialtjänsten ignorerar experter
2/12: Inspelat samtal med åklagare 

2019
13/1: Socialtjänsten polisanmäler Anna då hon visar bilder på sin sons skadade kropp
26/1 Socialtjänsten vill placera Elias i jourhem. 
23/2 Anna är häktad i sin frånvaro. Ringer åklagaren.
10/3 Sammanfattning av Annas kamp
14/3 Oerhört tungt besked. Anna och Elias hämtades idag. 
23/3 Jag namnger och polisanmäler familjerättssekreterarna
28/3 Elias huvudvittne hämtas av polis
1/4  Anna omhäktad
6/4 Socialtjänsten polisanmäler hjälpsökande Anna
28/4 Rättegångarna mot Anna, Elias mamma
2/5 I tingsrätten idag för Anna
6/5 Stängda dörrar
7/5 Plötsligt visas ”hänsyn” till barnet
8/5 Kom till Annas rättegång nästa vecka
14/5 Annas fjärde dag i tingsrätten
15/5 Sista rättegångsdagen för Anna
15/5 Slutpläderingarna
16/5 Anna släpps ur häktet
19/5 Vad hände med Elias?
1/6 Sveket mot Elias
5/6 Anna dömd
30/6 Elias får inte träffa sin mamma
15/8 Protester utanför tingsrätten
12/9 Goda nyheter
9/10 211 dagar sedan sist
19/10 Polisen kommer med blåljus
29/10 Ytterligare bakslag
3/11 Anna & Elias saknar rättsskydd

2020
25/1 Vad har hänt?
29/4 En uppdatering

 

 

Share

Anna & Elias – en uppdatering

Print Friendly, PDF & Email

Elias berättade om pappans misshandel och övergrepp både för mamma, läkare  psykolog, och psykoterapeut. Skadorna på hans kropp dokumenterades av läkare. Trots detta fick Anna ingen hjälp av myndigheterna att skydda sitt barn. En dag fick hon nog. Hon rymde tillsammans med Elias och lyckades hålla sig gömd drygt fem månader.

Den 13 mars 2019 stormades deras gömställe av polis och socialsekreterare. Anna häktades med fulla restriktioner. Hon fick bara ha kontakt med sin advokat. Elias fördes direkt tillbaka till pappa.

Vad har hänt sedan dess?

Anna dömdes till villkorlig dom för egenmäktighet med barn. Hon dömdes att betala böter på totalt ca 122.000:-, fördelat som följer:
64.392:- i skadestånd till pappan (förlorad arbetsinkomst, personskada och psykiskt lidande).
25.000:- till pappan avseende förtal.
25.000:- till Elias för kränkning (hon hade ryckt upp honom från hans trygga miljö).
8.000:- till Brottsofferfonden.
Eftersom Anna inte kan betala så adderas ränta för varje dag som går.

Under de 65 dagar som Anna satt i häkte fick Elias inte ha någon kontakt med mamma. När hon kommit ut ur häktet så vägrade pappan att lämna ut Elias, trots att pojken hade rätt att träffa henne varannan helg enligt dom. Pappan ville stoppa umgänget helt och hållet och gick till tingsrätten. Förhandling hölls i augusti 2019. Hans yrkande avslogs.

Det tog nio månader innan Elias fick börja träffa sin mamma igen, bortsett från två enstaka korta träffar. Sedan början av december 2019 träffas de tre timmar varannan söndag med umgängesstödjare.

Anna har kämpat hårt för att få tillbaka sin son. När pappan inte följde tingsrättens beslut så stämde hennes advokat för verkställighet. Datum för förhandling sattes till slutet av oktober. Någon vecka innan förhandling meddelade pappans advokat att hon måste ställa in på grund av att hon skulle opereras. Ungefär samtidigt ansökte de om prövningstillstånd i hovrätten för att bestrida tingsrättens tidigare beslut. Prövningstillståndet beviljades och det fastslogs att Elias skulle träffa sin mamma med umgängesstöd. Beslutet fattades utan muntlig förhandling, enbart på den skriftliga bevisningen. Nu var det inte längre någon idé för Anna att stämma om umgänge, domen som gav Elias rätt att träffa sin mamma fritt varannan helg var inte längre aktuell.

Trots att pappans advokat hade ställt in förhandlingen om verkställighet så dömde tingsrätten att Anna skulle betala 40.000:- i advokatkostnader – till pappans advokat.

Förra veckan skulle Anna ha varit i rätten igen. Den villkorliga domen mot henne i brottmålet (egenmäktighet med barn) har överklagats både av pappan, Elias advokat och åklagaren. De yrkar på hårdare straff. Två dagar innan förhandlingen skickade Annas advokat in ny betydelsefull bevisning. Några timmar senare meddelade pappans advokat att hon är sjuk. Förhandlingen är skjuten på framtiden.

I mitten av april är det dags för nästa förhandling – då om vårdnad, boende och umgänge.

Trots alla rättsprocesser, med syfte att se till barnets bästa, så är Elias är den som straffats hårdast. Anna har fått betala ett oerhört högt pris för att skydda sin son, sett ur flera olika synvinklar. Och pappan? Han kallades till polisförhör först efter två år, när den femte polisanmälan hade lämnats in. Brottsmisstanken gentemot honom lades ned då Anna hittades.

Idag är Elias nio år.

Mer om Anna & Elias:

2018
25/11: Tvingas gömma sig för att skydda sitt barn
27/11: Annas ombud anser detta är en rättsskandal 
29/11: Socialtjänsten ignorerar experter
2/12: Inspelat samtal med åklagare 

2019
13/1: Socialtjänsten polisanmäler Anna då hon visar bilder på sin sons skadade kropp
26/1 Socialtjänsten vill placera Elias i jourhem. 
23/2 Anna är häktad i sin frånvaro. Ringer åklagaren.
10/3 Sammanfattning av Annas kamp
14/3 Oerhört tungt besked. Anna och Elias hämtades idag. 
23/3 Jag namnger och polisanmäler familjerättssekreterarna
28/3 Elias huvudvittne hämtas av polis
1/4  Anna omhäktad
6/4 Socialtjänsten polisanmäler hjälpsökande Anna
28/4 Rättegångarna mot Anna, Elias mamma
2/5 I tingsrätten idag för Anna
6/5 Stängda dörrar
7/5 Plötsligt visas ”hänsyn” till barnet
8/5 Kom till Annas rättegång nästa vecka
14/5 Annas fjärde dag i tingsrätten
15/5 Sista rättegångsdagen för Anna
15/5 Slutpläderingarna
16/5 Anna släpps ur häktet
19/5 Vad hände med Elias?
1/6 Sveket mot Elias
5/6 Anna dömd
30/6 Elias får inte träffa sin mamma
15/8 Protester utanför tingsrätten
12/9 Goda nyheter
9/10 211 dagar sedan sist
19/10 Polisen kommer med blåljus
29/10 Ytterligare bakslag
3/11 Anna & Elias saknar rättsskydd

2020
25/1 Vad har hänt?

Share

Samma brister 1999 som 2020

Print Friendly, PDF & Email

Den 5 januari 1999 skrev Monica Dahlström-Lannes:

En mamma undrade i en kvällstidning: ”Om pappa längtar hämtar polisen det, men vem hämtar pappa, då barnet längtar.” Frågan är aktuell, för den nya vårdnadslagen har vållat debatt och fått kritik för att den inte tillvaratar barnens rätt. Intentionerna var nog goda, men lagstiftarna gjorde ett stort misstag. De utgick nämligen ifrån att alla föräldrar är goda föräldrar och glömde bort dem som gör sina barn illa.

För några veckor sedan var jag i Gävle och mötte människor som, med all rätt, var mycket upprörda över en pappa som skadat sin baby till döds. Han hade sedan fått vårdnaden om sina två äldre barn. Hur känner sig dessa barn? Är de oroliga för att stå på tur nästa gång?

Barn har behov av båda sina föräldrar, men de har inte behov av föräldrar som slår eller utsätter dem för sexuella övergrepp eller andra kränkningar. Barn har rätt till båda sina föräldrar, men föräldrar har inte rätt till sina barn. Barn har rätt till en trygg barndom.

Barn tvingas också ibland att umgås med en misstänkt förövare, det vill säga en förälder, trots pågående polisutredning om våld och övergrepp mot barnet. Detta är total brist på barnperspektiv – ett brott mot FN:s barnkonvention – och barnet får inte heller något rättsligt skydd.

Barn som varit offer vågar inte berätta om de hotas av förövaren eller riskerar att få återvända till sin plågoande och till ännu värre misshandel eller övergrepp. Vem skulle komma på tanken att tvinga en våldtagen kvinna att umgås med våldtäktsmannen?

Härom veckan träffade jag en fyraårig pojke. Hans styvmamma berättade att man trodde han var hjärnskadad för att hade stått på en ett och ett halvårings nivå utvecklingsmässigt. Men nu – efter ett halvår hos sin biologiska pappa och styvmamma – så var man inte riktigt säker längre. Pojken hade utvecklats enormt på kort tid. Det visade sig att hans biologiska mamma misshandlat, försummat och vanvårdat honom. Nu hade hon vårdnaden om en ny baby!

Tyvärr måste man påminna om att kvinnor står för tio procent av sexualbrotten mot barn, 20 procent av barnmisshandeln och 30 procent av de mord och den grova misshandel som leder till barns död. Men den stora andelen förövare av våld är män – dock är det en liten andel av alla män. Jag skulle önska att de många goda männen och papporna också deltar aktivt i kampen för kvinnors och barns rätt till ett liv utan våld och övergrepp. Just nu pågår en antivåldskampanj. Anslut er!

//Monica Dahlström-Lannes

Share

När blodsbanden brister

Print Friendly, PDF & Email

6 år fick jag kämpa för att skydda mitt barn.
15 år har gått sedan vi fick lugn och ro.
2020 är barns rättsskydd sämre än någonsin.

Det är som en epidemi. Oavsett samhällsklass och etnicitet drabbas flickor och pojkar mitt ibland oss. Vart femte barn utsätts för sexuella övergrepp innan de fyller 18 år. 80% av dessa sker inom familjen eller av annan närstående. Trots att dessa barn finns mitt ibland oss så pratar vi inte om det.
Jag vet vad det vill säga att vara tyst.

Som förälder så är vi fyllda av både skuld och skam.
Varför såg jag inte?
Om jag bara hade upptäckt det tidigare!
Vad hade jag kunnat göra annorlunda?

Och barnen, de tystas tidigt.
Barn som berättar tas sällan på allvar.
Vad tjänar det då till att prata om det?
Somliga hotas till tystnad av sin förövare.

Nu ska vi vända detta!

2004 kom min bok ”När blodsbanden brister” ut under pseudonymen Hanna Svensson.
Nu när den kommer som ljudbok väljer jag att använda mitt eget namn.
Det är hög tid att vi #BryterTabut och börjar prata om det som sker mitt ibland oss.
Vi måste få äga vår historia och använda den så att andra inte drabbas på liknande sätt.

Jag vet att vi är många som är utsatta eller insatta.
Vi måste låta MeToo fortskrida – denna gång för våra barn.
Tack för att du delar detta så att vi når ut brett.

Ljudboken finns bland annat på Storytel.
Pappers- och e-bok finner du bland annat på Adlibris.

Share

www.barnsrättskydd.se